Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253
så berömda »förstenade skogen vid Kairo». Det tillhör ett utdödt barrträd (Dadoxylon
ivgyptiacum), som först 100 år senare (1858) efter annat material beskrefs af F. Unger.
Efter Hasselquists död i Smyrna 1752 inköptes hans samlingar af drottning Lovisa
Ulrika och fördes till Dottningholm. Förmodligen kom stycket1 1801 till
vetenskapsakademien, i hvars handlingar för detta år läses: »H. M. Konungen har allernådigst
behagat skänka alla de dyrbara Samlingar i Naturalhistorien, hvilka förvaras på
Drottningholm och som finnas till största delen beskrifne i C. Linnaei Museum Ludov.
Ulri-cae Regiuae samt i Mus. Regis Adolphi Frederici».
1820 upptagas bland inkomna skänker: åtskilliga petrificater från Hör i Skåne»
såsom gåfva af adjunkten Sven Nilsson, och det handlar sålunda här obestridligen om
växtfossil — de första från Sverige. 1821 omtalas såsom skänk af H. M. Konungen:
»5 kistor mineralier insända af professor Zipser i Ungern». I afdelningens samlingar tinnes
ett ganska stort stycke röd träopal, som bär etiketten »Schaiba von Libethen [läs: Sajba
bei Libethen] C. A. Zipser, Neusohl, Ungern» och som utan tvifvel tillhört samlingen
ifråga. Genom inköp 1823 af framlidne prosten O. Esplings naturaliesamling ökades
samlingen af fossilt trä ganska väsentligt, enär minst tretton inom afdelningen
förvarade stuffer af sådant bära etiketten »Museum Espling».2 Huruvida ett af H. K. H.
Kronprinsen samma år till vetenskapsakademien öfverlämnadt »petrifikat af en
ormbunke» utgjordes af ett bladaftryck eller någon verklig förstening (Psarouius) låter sig
numera icke afgöra, då exemplaret icke kunnat återfinnas. Från närmast följande tid
härröra några stuffer af fossilt trä samlade af J. Hedenborg i olika länder, hvilka
antingen af denne blifvit till vetenskapsakademien skänkta eller ingått i de samlingar, som
1833 af statsverket inlöstes. 1838 erhöll akademien 3 stuffer förstenade växter från
Englands stenkolsformation af fabrikanten Keiller i Göteborg, och 1845 omtalas bland
1 Exemplaret i fråga utgör endast hälften af den ursprungliga stuffen, den andra hälften finnes i
Uppsala universitets geologiska institution, dit den uppgifves hafva kommit från Drottningholm 1804. Det ser
sålunda ut, som skulle man företagit en så noggrann fördelning af samlingarna, att den ursprungliga stulTen
delats i två.
- Om Olof Espi.ing (f. 1751) berättar K. A. Hagström i "Strengnäs stifts herdaminne» (4, s. 275, 1899
—1901), att han i Uppsala jämte teologi äfven studerade kemi, mineralogi och bergsvetenskap samt att han
använde ferierna till resor för vetenskapliga ändamål. Han blef fil. mag. 1782, då han under Joh. Lostboms
præsidium försvarat en afhandling: »De usu mineralium in architectura». P. 1, och han anträdde därefter
såsom »stipendiarius Guthermutianus» en resa till Köpenhamn och Kiel samt till Tysklands förnämsta
universitet. Han författade därvid svar på den af furstliga Jablonowska vetenskapssociteten i Leipzig utsatta
prisfrågan »om jordens och isynnerhet bergens ursprung och danande ’ och erhöll det utfästa priset, en
guldmedalj om 24 dukater. Efter hemkomsten besökte han »några af rikets bergsprovinser» samt Åbo
akademi och utarbetade 1784 på anmodan af grefve Tdre Bielke en svensk fortsättning af sin gradualdis
putation: »Om mineraliers användande i byggnadskonsten ’. 1785 erhöll han det Piperska resestipendiet för
en fyraårig utländsk resa, hvarunder ban hufvudsakligen uppehöll sig i Amsterdam och Paris. Blef
gym-nasiilektor i Strängnäs 1796, kyrkoherde i Svennevad 1806, prost 1808, död 1821.
I vetenskapsakademiens protokoll för den 23 juli 1823 omtalas, att akademien beslutat inköpa en
mineralsamling bestående af en mängd svenska petrifikater och vanliga mineralier, behöfliga i fråga om
byten, hvilken samling, förut tillhörig framlidne prosten Esplixg, blifvit akademien hembjuden genom herr
Aug. Arfwedson »till ett ganska lindrigt pris af 33 Rd. 16 sk. bco.»
De Esplingska styckena af fossilt trä härröra med all säkerhet från hans utländska resor, troligen
företrädesvis från den första (1782), då han besökte Halle, Leipzig, Wittenberg, Jena, Erfurt, Göttingen
o. s. v. Beklagligt nog finnas inga lokaluppgifter angående fossilen i fråga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
