Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nansen som humanistisk forsker - Boken «Eskimoliv» 1890
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIDTJOF NANSENS SAGA
98
NANSEN SOM HUMANISTISK FORSKER
BOKEN ESKIMOLIV. 1890
Nansen har forstått den sammenlignende kulturforsknings metode
og utnyttet den. Det var på den tid meget få som hadde den sam*
menlignende kulturforsknings metode levende i sig så han kunde
anvende den ikke bare på en enkelt videnskapelig gren (f. eks. sprog*
forskning), men generelt. Han hadde sikkert både impulser og hjelp
i detaljer fra Moltke Moe.
«Eskimoliv» fortjener en meget fremskutt plass.
Boken «Eskimoliv», som kom ut i 1891, kan kalles en fortset*
telse av «På ski over Grønland» ; men er ikke en reiseskildring. Den
er et stykke kulturhistorie, et resultat av en vinters nære samliv med
eskimoene. Om begge disse bøker sier grønlenderen, eskimoforske*
ren Knud Rasmussen,1 at de er «populærvidenskapelige bøker av
høieste rang. De er begge fylt av videnskapelige oplysninger og
utviklinger, men de er begge bygget op så kunstnerisk helstøpt og
fengslende og gjennemstrømmes av en så dypt menneskelig tone, at
man neppe har deres make i den arktiske litteratur. Dette var
også grunnen til at Nansen med et eneste slag erobret lesere over
hele jordkloden og beundrere i alle klasser og alle aldrer.»
1 I Samtidens junihefte for 1930.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
