Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fram efter Framferden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
FRAM EFTER FRAMFERDEN
Fram startet igjen på arktisk ferd, Otto Sverdrup s, nordvest
for Grønland 1898—1902.
Til denne tur blev den en del ominnredet, dekket løftet, så der
blev mere plass, større og bekvemmere opholdsrum.
Planen om å trenge sig fremom Grønlands nordkyst for å få
den bestemt, måtte opgis på grunn av de umulige isforhold. Fram
blev så lagt fast nordvest for Grønland, og fra den som hovedstasjon
gikk sledeekspedisjoner ut, på disse opdaget og kartla Sverdrup
300000 kv.km. nytt land. «Nytt land» heter også det utmerkede
verk hvor Sverdrup skildrer denne Frams annen store ferd.
I 1910 var det Roald Amundsen som stod på Frams komman*
dobro. Planen: en 5—7 års drift om Nordpolen i det store ukjente
strøk på den annen side av polen.
Inn i planen gikk et oseanografisk tokt i Atlanterhavet vest for
Skottland og Irland, som utførtes med Fram i juni 1910 før dens
endelige avreise fra Norge.
I april 1909 plantet Peary stjernebanneret på Nordpolen, dermed
var publikumsinteressen borte fra Amundsens foretagende, som nu
«bare» hadde videnskapelig interesse. Amundsen kunde derfor ikke
skaffe penger nok til den langvarige ekspedisjon. Så vendte han
Fram sydover mot Antarktis.
Mens han og hans glimrende skiløpere gikk mot Sydpolen,
gikk Fram ut på oseanografisk tokt, krysset havet langs to kurs*
linjer mellem Syd*Amerika og Afrika i 1911, under ledelse av
løitnant Nilsen. Derpå hentet de sydpolskarene ved barrieren i
januar 1912. Sydpolsferden var en stor suksess, også en god øko*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
