Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Inre faror för den polsk-littauiska staten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grekisk-ortodoxa förkastade påfvens myndighet och antogo
protestantismen, och i själfva senaten kommo flere protestanter att sitta.
Siqismund Auoust skyddade religionsfriheten, som
proklamerades genom förordningar af 1568 och 1572, och under interregnum
efter hans död stadfästade den nya grundlagen af 1573
"dissiden-temas fred,", hvarigenom nyvald kung skulle förbinda sig att värka
för, att ingen förtrycktes för sin religion, och däri kristna af alla
bekännelser förklarades lika berättigade till statsämbeten. T. o. m.
unitarier eller Socinianer kunde finna skydd i Polen, fast deras
protestantiska motståndare sökte enskildt förfölja dem. Polen blef
sålunda på en tid, då man öfverallt förföljde kättare, ett den andliga
frihetens hemland.
Den moskovitiska politiken förlorade genom den proklamerade
religionsfriheten för en tid sitt farligaste medel att vinna anhängare
i den polska staten. Men snart började jesuiterna att vinna insteg,
och genom deras arbete i reaktionens tjänst, särskildt under
Siois-mund Vasa, fick Ryssland nya anledningar att drifva religionspolitik
i polska länder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
