Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Peter d. store och hans eröfringspolitik. Ryssland för öfvervikten i östra Europa. Karl XII:s krig med Peter d. store och August II. Östersjöprovinserna komma under Ryssland. Finland eröfras och ödelägges af ryssarne. Peter d. stores s. k. testamente.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dryckenskap, vilda orgier, maskerader, spel och intriger
utmärkte Augusts hof, och därmed tröstade sig denne kung, äfven då
han förödmjukades af motgångar. Han var en utsväfvande drinkare
och var lika falsk mot sina ministrar, som skaffade honom pengar
för hans nöjen, som mot de monarker, med hvilka han
underhandlade om förbund. August besatt en otrolig förställningskonst, som
enligt franska sändebudet markis de Bonac drog med sig «ett behof
att bedraga«. Fredrik d. store, hvilken som ung prins gästade
August på hans sista tid, hyste djupt förakt för honom, då «han
känner hvarken tro eller heder«.
Om någon var till hinders för hans tygellösa lif, lät han honom
försvinna bakom Königsteins eller någon annan fästnings portar.
Under det att ingen sold ibland utbetalades till hären, gaf August sina
mätresser praktfulla palatser och fabelaktiga apanager. Vurmande
för porslinssaker, kunde han tillhandla sig ett par japanesiska vaser
af preussiske kungen mot ett dragonregemente.
Någon fältherretalang besatt August ej, och fordrade hans
krigsföretag omtanke och uthållighet, så blef han snart led därvid.
August och hans hof fördärfvade i grund de polska sederna,
säger Kraszewski (i August den starke). Adelsfamiljer täflade med
hvarandra att få kungens gunst genom att bland de sina skaffa
honom mätresser. Den öfverdrifna lyxen och den intensiva hågen
för nöjen infördes genom denne nöjenas kung i Polen. De stora
karaktärerna och framstående männen från forna tider gåfvo plats
för beryktade äfventyrare, och i stället för fosterlandskärlek blef
egen-nyttig ärelystnad driffjädern hos de mäktige.
Såväl Polen som Saxen blefvo offer för August ll:s slöseri och
njutningslystnad. Hans politiska företag fordrade på långt när ej
sådana summor, som hans fyrvärkerier, maskerader, operor och
älskarinnor.
Saxarne blefvo uppretade mot August, då han pålade dem
tryckande utskylder, som utarmade dem, och då de vågade protestera
mot hans ministrar — som ofta voro utlänningar — lät han kufva
«upprorsmakarne« och «skrikhalsarne«. Han tålde ej någon
mot-sträfvighet af undersåterna i sitt arfland Saxen och förbittrades att
ej få herska enväldigt äfven öfver polackerna.
Aldrig hade Polen en kung så egnad att komma under
Rysslands inflytande som August «den starke«, som i all sin glans var
en stor stackare. Han passade just för hvad som var Rysslands
politik: lögn, list, mutor, trolösa fredsbrott o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
