Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Peter d. store och hans eröfringspolitik. Ryssland för öfvervikten i östra Europa. Karl XII:s krig med Peter d. store och August II. Östersjöprovinserna komma under Ryssland. Finland eröfras och ödelägges af ryssarne. Peter d. stores s. k. testamente.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
emellertid. Han fick ej den hjälp han hoppats af fnrstarne i Mol-dau och Vallachiet, då deras folk höllo sig troget vid sultanen; lifs-medel, som utlofvats af dem, tröto och ryska hären led af hunger och sjukdomar, under det den omringades af de vida talrikare turkiska och tatariska härarne. Peter, som insåg sin farliga belägenhet — jämförlig med Karl XII:s vid Pultava — nödgades slå läger nära Hush å en instängd plats vid Pruth, men kunde här ej uppföra några forskansningar (juli 1711). Inom få dagar skulle han ha nödgats gifva sig med hela sin här till fånga för hunger, om ej någon alldeles oväntad räddning kom. Tsaren tänkte rymma med Katarina och några af sina närmaste eller försöka slå sig igenom fiendens led med en mindre rytte-riafdelning; men han öfvergaf dessa tankar, blef alldeles villrådig och skref till ryska rådet en underrättelse om den hopplösa ställningen.
I samråd med sina generaler beslöt Peter, att fältmarskalken Scheremetjef skulle i ett bref till turkiska öfverbefälharen vizi-ren Mehemet anhålla om vapen-hvila; men parlamentaren, som afsändes därmed, skickades utan svar tillbaka. Peter föll nu i den yttersta förtviflan, inneslöt sig i sitt tält och förbjöd enhvar att dit inträda. Då generalerna sins emellan höllo en ny öfver-läggning om hvad man borde göra, infann sig Katarina och föreslog att man skulle genom mutor vinna viziren och de öfriga förnämsta turkarne för att rädda hären och få till stånd fred, och själf erbjöd hon sina dyrbarheter härtill. Därpå åtog hon sig att trots Peters förbud gå in i hans tält för att framställa förslaget till honom, och hon lyckades också att genom klokhet och ömhet få tala med honom därom, hvarpå han gaf sitt bifall. Pengar och dyrbarheter till ett värde af 200,000 rubel afsändes och medförde strax åsyftad värkan, då Peter själf i bref till viziren ånyo begärde stillestånd. Det blef mer än så; fred slöts, ryska hären fick återvända hem, och Peter hade blott att gå in på följande vilkor: utrymma Polen, återlämna Asov med område till Turkiet och ned-rifva där uppförda fästningsvärk samt lofva att ej hindra Karl XII
Fig. 53. Katarina /.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
