Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Ryssland under 70 år styrdt af tsarinnor och deras älskare. Katarina I. Anna Ivanovna. Elisabet och hennes krig med Fredrik d. store. Peter III. En mörderska på tronen: Katarina II och hennes regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
218
I
en fördel. Då Elisabet under dessa hemliga öfverläggningar aflidit, lät Peter III genast sig hyllas som Rysslands tsar af trupperna, och han visade sig en tid till sin fördel, var god mot Katarina och iakttog ett nyktert lednadssätt. Han hemkallade en mängd statsfån-gar, Biren, Miinnich, Lestocq m. fl., och afskaffade Hemliga kansliet, som gjort så mycket ondt under den misstänksamma Elisabets tid.
Snart förlorade emellertid Peter det anseende han börjat för-värfva sig, då han återföll i sin sorglöshet och sin dryckenskap; och dessutom utspriddes af Katarinas parti en mängd rykten om honom, hvarigenom han ytterligare nedsattes. Han sades endast
mot Katarina och förödmjukade henne t. o. m. offentligt. Hon beslöt att besegra honom och gjorde allt för att vinna dem, som han förlorade. Med utstuderad skenhelighet visste hon, den smickrande och smickrade lärjungen till de franska filosoferna, att för folket ställa sig som ortodox, infann sig alla dagar i kyrkorna med utseende af den mest uppriktiga andakt och underkastande sig de mest vidskepliga kyrkobruk o. s. v.
Omsider lät Peter förstå, att han ämnade förskjuta Katarina och förklara sonen Paul för oäkta. För att kunna framlägga uppenbara bevis på Katarinas otrohet, återkallade han Soltikov från Hamburg, sedan han låtit noga underrätta sig om hans umgänge mec tsarinnan; men denne afled kort därpå i utlandet.
ha låtsat antaga den ortodoxa läran men i hjärtat vore han lutheran, och han skulle ha talat med förakt om ryssarne o. s. v.
Fig. 65. N. J. v. Panin.
Peter ådrog sig ock missnöje genom oklok reformifver samt sin förkärlek för allt preussiskt: pre-ster skåpets och munkarnes missnöje genom att antasta den ortodoxa kyrkans ritual och anbefalla klostergodsens indragning, soldaternas genom att ombilda härväsendet efter preussiskt mönster ocli upplösning af ett gardesregemente samt ändtligen statsmännens genom att afsluta ej blott fred, utan äfven förbund med Fredrik II, därvid han till denne afträdde allt hvad ryssarne eröfrat i sista kriget. 1
Peter visade snart sin ovilja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
