Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Polens delningar. Ryska våldet. August III. Stanislaus August. Katarina II:s, Fredrik d. stores och Maria Teresias röfvarpolitik. Polens första delning. Polens pånyttfödelse. Konstitutionen 1791. Polens andra delning. Polackernas resning; Kosciuszko.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lighet hos Petersburgerhofvet yrka på, att denna fordran ej
med-gafs, förr än Preussen genom ett energiskt deltagande i franska
kriget gjort sig förtjänt af plundringen!
Katarina hade vunnit Österrike genom utsikten att få tillbyta
sig Bayern mot Belgien, men den ogynsamma utgången af franska
kriget lät Katarina inse, att hon ej utan främmande bistånd kunde
nå sitt mål i Polen, hvarför hon beslöt sig för en snabb
öfverens-kommelse med Preussen, och den 23 januari 1793 undertecknades
mellan Ryssland och Preussen ett fördrag om Polens andra delningt
därvid Österrike uteslöts. Under förevändning att skydda sig för
jakobinska stämplingar i Polen, lät Fredrik Vilhelm sina trupper i
slutet af mars 1793 besätta det mellan Preussen och Schlesien
belägna landet väster om en linie från städerna Czenstochau och
Sol-dau, med de så mycket eftertraktade städerna Danzig och Thorn,
räknande inalles 1 Va millioner invånare. Katarina lät sina trupper
i början af april 1793 besätta polska Ukraina, östra delen af Littauen
och resten af Podolien och Volhynien, räknande j millioner invånare.
Hon bemödade sig dock att på allt sätt antaga utseendet af
polackernas välvilliga beskyddarinna gentemot de förhatade tyskarne och
att låta Preussen bära skulden för våldshandlingen!
Sedan denna försiggått, tillstälde Katarina samma djäfvulska
komedi som efter Polens första delning för att få en sorts laglig
sanktion på rofvet: hon lät genom sitt sändebud Sievers
sammankalla en riksdag i Grodno i juli 1793, och sedan valen därtill egt
rum genom de skamligaste mutor, följde den mest barbariska
påtryckning genom skräck och våld. Stanislaus Auoust blef så godt
som släpad till Grodno för att i riksdagen presidera vid Polens fall.
I det bedrägliga hoppet att kunna söndra sina fiender, gick
riksdagen omsider in på att bifalla afträdelsen af de af Ryssland
ockuperade områdena, men vägrade att gå in på Preussens
annektering. För att tvinga den äfven därtill, lät Sievers omringa
sessionssalen med ryska soldater och rikta fyra kanoner mot densamma samt
lät general Rautenfelt taga plats å en stol vid sidan af kungen.
Trots dessa hotelser mot den försvarslösa riksdagen, kunde man
dock ej under tre veckor aftvinga den något bifall till
inkräkt-ningen. För att öfvervinna motståndet, lät Sievers nu
soldater^bortföra fyra de mest oppositionella riksdagsmännen och inneslöt än
strängare de öfriga i sessionssalen, så att de genom hunger kunde
betvingas. Hela dagen den 23 september 1793 och följande natt
för-flöto under stum rådplägning, då kungen samt riksdagsmännen sutto
tysta i den djupaste dysterhet. Då emellertid Rautenfelt kl. 3 på
morgonen gick ut från sessionssalen för att se till sina soldater,
framstälde riksdagens marskalk proposition, genom att tre gånger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
