Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Ryssland och Sverge 1719—96. Rysslands krig och härjningar i Sverge 1719—21. Elisabets stfimplingar mot Sverge. Kriget 1741—43. Adolf Fredrik. Katarina II:s stämp-lingar. Försök att lösslita Finland; förrädarne, Anjalaförbundet. Gustaf III och ryska kriget 1788-90. Gustaf IV Adolf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och lät antända alla där belägna adelsgårdar och byars hus samt
skogar. — —
Ryssarne sände ock åtskilliga bönder från Finland till Stockholm
för att på skilda ställen antända Stockholm nattetid; och innan
bönderna sändes från Finland, tog man deras hustrur, barn, bröder och
föräldrar fast och sade till bönderna, att om de ej återkomma och
väl uträttat hvad dem befaldt blifvit, så skulle deras anhöriga dödas
på förskräckligaste sätt.–––
Det allra rysligaste var, att de på somliga ställen öppnade
graf-varne och utkastade på gatorna ej blott multnade skeletter, utan ock
de ej ännu förvandlade liken af båda könen, sedan de förut afklädt
dem, ja ibland afskurit hufvudet eller armarna och benen. Detta
har alltid varit bruket bland ryssarne.
Här och där hade några arma kvinnor olyckan att falla i dessa
omänniskors händer, hvilka, sedan de afklädt dem nakna, förgick
sig så skändligt mot dem, att de blefvo döda på platsen".
Sedan brefskrifvaren omtalat anfallet vid Stäket och huru det
tillbakaslogs, säger han: "Af denna action sågo ryssarne, att sven-
skarne ännu äro de gamla svenskarne, och att de själfva alltjämt
äro de gamla ryssarne". Slutligen tillägger han: "Vi tyskar kunna
af denna svenskarnas olycka lära hvad sorts grannar vi skulle få i
dessa rasande hundar, om de skulle förblifva vid Östersjön."
Vid ankomsten till svenska kusten delade sig ryska galerflottan
i tre afdelningar, hvaraf den ena gick norrut längs Uplandskusten,
den andra stannade i Stockholms skärgård och den tredje gick
söderut till kusterna af Södermanland och Östergötland.
Den norra afdelningen framträngde skyndsamt och landsatte
öfverallt soldater och kosacker, som brände och plundrade allt hvad
de öfverkom mo samt därefter åter genast gingo ombord, så att
svenskarnes rytteri-posteringar och det uppbådade landtfolket ej
fingo tid att samla sig till någon större styrka. Den 14 juli
kom-mo ryssarna till Hargs bruk, som utan motstånd förstördes.
Följande dagar härjade och brände de å ömse sidor af Edboviken
och Ortalaviken, därvid kronobruket Ortala förstördes. Östhammar
och Öregrund plundrades och brändes jämte Börstils kyrka och hela
trakten däromkring.
Alla dessa härjningar egde rum innan svenske
öfverbefälhaf-varen Zöge gjorde något försök att hindra det. Först då Öregrund
brändes, kom han till dess grannskap och begaf sig då till Forss-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
