Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Ryssland och Sverge 1719—96. Rysslands krig och härjningar i Sverge 1719—21. Elisabets stfimplingar mot Sverge. Kriget 1741—43. Adolf Fredrik. Katarina II:s stämp-lingar. Försök att lösslita Finland; förrädarne, Anjalaförbundet. Gustaf III och ryska kriget 1788-90. Gustaf IV Adolf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
återvände följande dagen till Åland. Det hade visat sig, att
öfver-allt, där man med allvar försvarade sig, voro ryssarne ej
synnerligen fruktansvärda.
Under tiden hade ryska skärgårdsflottans södra afdelning
hemsökt Södermanlands och Östergötlands kuster. Den härjade på
öar-na vid Dalarö. löpte in i Baggensfjärden och brände Bo herrgård;
men vid Stäket hindrades den af försänkningar och trupper,
hvar-efter härjningarna fortsattes i Stockholmsskären; Utö grufvor
förstördes och nästan alla både herre- och bondgårdar brändes. Nära
Södertelje landsattes trupper och tändes eld på de yttersta husen i
staden; men öfverbefälhafvaren, polske generalen Urbanowitz
lyckades drifva fienden tillbaka till sina galerer, hvarefter elden släcktes
och större delen af staden räddades.
I Södermanland rådde stor förvirring i försvarsanstalterna; så
snart fienden blef synlig, sändes budkaflar omkring i kustsocknarna
och höll allmogen strandvakt, men då ryska galererna närmade sig
stranden, blefvo bönderna modfälda och drogo till sina hem. Trosa
brändes och kosackerna härjade utan motstånd i de kringliggande
socknarna.
Några dagar därefter lyckades galererna att komma fram till
grannskapet af Nyköping och landsätta kosacker. Stadens
borger-skap flydde och ehuru Urbanovitz med 140 ryttare sökte häjda
fienden, måste han draga sig undan, hvarpå ryssarne inryckte i
staden, som plundrades och brändes. Sedan inskeppade sig ryssarne
och begåfvo sig bort till nya mordbrännarbragder. Nu hemsöktes
Östergötland.
Pastor H. O. Sundelius har i sitt arbete Norrköpings minne
(1798) ett kapitel: Om Norrköpings totala förstöring af Ryssarne
iyity, som återgifver riks-translatorn G. von Brocks då förda
journal däröfver.
Här meddelas, hurusom man i Norrköping den 25 juli såg ett
fruktansvärdt eldsken på himlen, och dagen därpå fick man veta, att
Nyköping bränts af ryssarne.
"Värnlöse Qvinnor," berättas nu, "flygtade med Barnen på
armarne kring Landsbyggden, den lägre delen af Borgerskapet, som
gjorde beständig Vackthållning, ägde ej tillfälle at Conservera sin
egendom. —
Om aftonen ankom en General Urbanovitz, anbefald af
Regeringen at mottaga Commando vid Stadens försvar.
Hvarföré skulle en Utländsk Man antagas till denna vigtiga
Postens besörjande? Hvarföre just af den Polska Nationen,
Alie-rad med en Magt, mot hvilken Sverige ännu låg i et brinnande
Krig. Skulle Han vara sine egne Bunds-Förvanters eller vår För-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
