Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Ryssland och Sverge 1719—96. Rysslands krig och härjningar i Sverge 1719—21. Elisabets stfimplingar mot Sverge. Kriget 1741—43. Adolf Fredrik. Katarina II:s stämp-lingar. Försök att lösslita Finland; förrädarne, Anjalaförbundet. Gustaf III och ryska kriget 1788-90. Gustaf IV Adolf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rörande Razumovskis värksamhet lämnar Oxenstjerna följande
skildring. Han var "af alla ministrar från Ryssland den farligaste
genom sin personliga behaglighet, hvarmed han vann åtskilliga af
de förnämsta motståndare, dem kungen hade. Han förestälde dem
i en förtrolighet, den han genom sitt angenäma Iefnadssätt visste
förvärfva, huru väl Ryssland vore sinnadt för svenska nationen, att
käjsarinnan nogsamt kände att kungen ej vårdade folkets rätt, och
att han längtade att ännu fråntaga detsamma det enda som var
öf-rigt, friheten att beskatta sig själft. Han hörde med välvilja de
svenskars klagan, som förtrodde honom sina missnöjen, och då han
alltid med dem omtalade nationens skillnad från kungen, födde hos
dem de gamla satser af en söndring, som gjorde förra
regeringssättets obestånd.–––––-Förvillade af sina egna missnöjen, lämnade
de oförsiktigt sina förtroenden i en fiendes händer och glömde, att
Rysslands hjälp af Sverge aldrig kan köpas genom annat än Sverges
förtryck. Grefve Razumovski förvillades äfven själf af deras tal.
Omgifven af alla våra missnöjda, trodde han sig höra hela Sverges
röst förenad i deras". Oxenstjerna meddelar vidare, huru
Razumovski "utbrast i de gröfsta utlåtelser vid alla tillfällen mot kungen
och alla författningar. Fåfängt blef han af mig varnad och hotad
att man skulle begära hans rappel. Hans uppförande blef detsamma.
Hans sinne förbittrades äfven genom den kärlek, som han hade med
grefvinnan Wrede. Sedan hon blifvit genom honom hafvande och
födt en gosse, som sades vara dödfödd, blef hennes man på en
gång ledsen vid en sak, som han med mänskligt tålamod lidit ett
år. Han lofvade stryk åt Razumovski, och baron Armfelt, som
deltog häruti, lät för Razumovski tillställa ett öfverfallande på gatan
om natten, som likväl ej blef värkstäldt, emedan grefvinnan Wrede
därom hann underrätta sin älskare. Denna nya förgripelse gjorde
Razumovskis hat oförsonligt, och från den stunden nedlade han i
sitt uppförande en bitterhet, som ännu mera lär röjas i hans
berättelser till käjsarinnan. Och det är säkert, att om nu kriget
utbrister, är han en af de förnämsta orsaker därtill".
Rustningarna pådrefvos med största ifver och omsider måste
Gustaf söka för rådet och nationen motivera dem med hotelser från
ryskt håll, och han stödde sig härvid på utsändandet af en rysk
eskader mot Turkiet, ryska galerflottans utrustande samt
trupprörelser vid finska gränsen. Han föredrog i rådet en depesch härom
från sin minister i Petersburg, Nolchen, men uteslöt de lugnande
tillägg, som denne här och där nedskrifvit, hvarigenom rådet
uppskrämdes och gaf sitt medgifvande till utrustningen af såväl här som
flotta och härens öfverförande till Finland för att afvärja det
anfall, som troddes hota. Nolchens depesch var visserligen ej oro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
