Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Ryssland och Sverge 1719—96. Rysslands krig och härjningar i Sverge 1719—21. Elisabets stfimplingar mot Sverge. Kriget 1741—43. Adolf Fredrik. Katarina II:s stämp-lingar. Försök att lösslita Finland; förrädarne, Anjalaförbundet. Gustaf III och ryska kriget 1788-90. Gustaf IV Adolf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stämningen bland de missnöjda i Sverge var ock farlig nog.
Gustaf fick genom sina korrespondenter i Stockholm veta, att
adelsmän hållit fest, då svenska fartyg uppsnappats af ryssarne.
Stjerneld m. fl. aristokrater sände kapten Elméen i hemlig
beskickning till Ryssland för att höra efter hvad hjälp man kunde
vänta af Katarina för värkställande af de uppgjorda planerna mot
Gustaf[1].
Underrättelserna om Gustafs framgångar i Sverge, folkets
tillgif-venhet för honom och dess resning mot danskarne — ett kraftfullt
svar på Anjalaförbundets ofosterländska stämplingar — gjorde de
missnöjde än oroligare och härtig Karl fann nödvändigt att göra
slut på underhandlingarna med dem och Sprengtporten. Han aflät
(den 27 okt.) ett cirkulär till samtliga Finlands landshöfdingar, hvari
han befalde dem varna landets invånare för falska rykten och
hemliga stämplingar. Vid denna tid framhöllo flere flygskrifter
Anjalaförbundets landsförrädiska afsikter. Af allt kunde man märka, att
en förändring hade inträdt i det allmänna tänkesättet, så att det
parti, som eftersträfvade Finlands själfständighet under Rysslands
beskydd, ej kunde hoppas på något medhåll. Det gälde nu för
le-darne blott att rädda lifvet. Jägerhorn flydde i december 1788
öf-ver gränsen till Petersburg, dit ock Klick, Glansenstjerna och Ladau
kort därpå begåfvo sig. Man hade redan då börjat försäkra sig om
Anjala-chefernas personer; C. G. Armfelt, Hästesko, v. Otter och
flere andra höllos först arresterade i Åbo och fördes sedan till
Stockholm, där en krigsrätt nedsattes för att ransaka och döma dem.
Anjala-förbundet hade sålunda ohjälpligen gått i kvaf och därmed
ock Rysslands hopp att den gången taga Finland.
Fenomaner ha velat göra Sprengtporten och Anjala-förbundets
män till nationalhjältar och låtit den efterlängtade finska
"själfständig-heten« taga sin början i mösspartiets intriger med ryska regeringen.
Förslaget om Finlands själfständighet var på samma gång det
mest omogna och det mest försåtliga man kan tänka sig. Finlands
själfständighet under Rysslands skydd, hvad var det annat än ett
lockbete för fantaster eller samvetslösa egoister? Landets
förvandling till en rysk provins måste bli nästa steget. Det ha händelserna
i våra dagar till fullo bevisat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
