Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Ryssland och Sverge 1719—96. Rysslands krig och härjningar i Sverge 1719—21. Elisabets stfimplingar mot Sverge. Kriget 1741—43. Adolf Fredrik. Katarina II:s stämp-lingar. Försök att lösslita Finland; förrädarne, Anjalaförbundet. Gustaf III och ryska kriget 1788-90. Gustaf IV Adolf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med underrättelse att hon vore i tillfälle att på ett lysande sätt fira
denna genom att för henne nedlägga öfverlefvorna af den svenska
flottiljen. Han var så mycket säkrare på segern, som ryska
örlogs-flottan blockerade den svenska vid Sveaborg.
Vid Svensksund ryckte den fiendtliga flottan på morgonen den
9 juli fram mot den svenska och affyrade de första skotten vid
10-tiden, hvarpå striden strax började på hela linien, bakom hvilken
Gustaf ledde slaget i en slup. Angreppet var ytterst häftigt, men
försvaret så väl utfördt, att ryssarne efter 2 timmars strid tvungos
att draga sig tillbaka. Ett nytt kraftigt anfall gjordes af ryssarne
vid 4-tiden, men äfven detta tillbakaslogs; samma västliga vind, som
först gynnat anfallet, hindrade nu ryssarne att draga sig tillbaka; den
största oordning uppstod och striden blef allt ogynsammare för
ryssarne, hvilkas midt angreps af en segrande svensk af delning och led
stora förluster. En mängd ryska fartyg upphörde småningom med
striden, fast andra underhöllo elden till 10-tiden, då äfven de
försökte att gå till segels, men genom den starka stormen samt erhållna
svåra skador dels grefvo på grund, dels nödgades stryka flagg.
Tusentals skeppsbrutna måste rädda sig på klippor och öar. De fartyg,
som höllo sig, måste för motvind stanna på stridsfältet öfver natten,
och då de morgonen den 10 juli försökte draga sig undan,
öfver-föllos de af svenskarne, som under deras flykt togo en mängd af dem.
Antalet ryska fångar uppgick till 6,500, däribland 300
officerare, och antalet döda och sårade till 3,000; en tredjedel af
ryssar-nes flotta hade gått förlorad.
Svenskarnes förlust var obetydlig och uppgifves till endast 300
man, 1 skepp och 3 kanonslupar.
Detta nya slag vid Svensksund, som gaf svenska krigaräran ny
glans, och var den största och viktigaste segern för Sverge sedan
slaget vid Narva, berodde på den sjömakt, särskildt den
skärgårds-flotta, som Gustaf III skapat, och dess utmärkta befälhafvare. Gustaf
ledde själf striden ända till dess segern förklarat sig för honom och
vann allmänt loford därför.
Under tiden hade Katarina, med anledning af prinsens af
Nas-sau bref, stundeligen väntat rapport om den svenska
skärgårdsflottans undergång, hvarmed hon torde ha förknippat hoppet, att
Sver-ges kung fallit i hennes fångenskap och sålunda tiden nu kommit,
då hon kunde värkställa sina planer på Sverge och göra riket
beroende af hennes vilja. Då hennes ministrar omsider nödgades
omtala för henne ryssarnes nederlag, som i det längsta fördoldes,
sä-ges hon ha fattat en hög tanke om sin motståndares kraftfulla
karaktär och oböjliga mod, och denna ändrade uppfattning synes i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
