Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Katarina II och Gustaf IV Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I Wien hade Armfelt förtroligt umgänge med ryske ministern
Razumovski, som i honom såg en svensk Potocki, med hvilkens
hjälp ryssarne snart skulle spela samma roll i Sverge som i Polen.
Han uppträdde med synnerligt öfvermod, alldeles som i Polen,
och gjorde på Katarinas order regeringen formliga föreställningar
mot förändringarna i ämbetsmannapersonalen, hvarför härtig Karl
protesterade häremot i bref till käjsarinnan och slutligen fordrade,
att han skulle återkallas. Så skedde ock omsider våren 1793.
Tilldragelserna i Polen: konfederationen i Targovitza af d. 14
maj 1792, Rysslands krigsförklaring och rikets andra delning i
början af 1793 utgjorde nu liksom Polens första delning 1772 en
allvarsam varning för svenska regeringen att inlåta sig på närmare
förbindelser med Ryssland.
Armfelts plan blef snart röjd och i dec. 1793 fängslades flere
förbundne och misstänkta, bl. a. hans älskarinna fröken Rudensköld
och (utan skäl) k. sekreteraren Ehrenström. Förgäfves sökte man
komma åt Armfelt själf. Han skyddades af neapolitanska hofvets
vänskap, och slutligen flydde han öfver Wien till Ryssland. Men
hans hemligaste papper öfverkommos i Neapel och sändes till
Stockholm, där de lämnade bevis mot de anklagade. Dessa dömdes
enligt lagen till döden eller hårda straff; dock blef ingen afrättad.
Armfelt fick i Ryssland snart erfara, huru mycket han hade
bedragit sig i afseende å Katarina; det aflägsna Kaluga anvisades
nämligen åt honom till uppehållsort, och det enda förslag, som de ryska
statsmännen gjorde beträffande de svenska förhållandena, gälde
förnyandet af 1720 års regeringsform, men ingalunda konungamaktens
förstärkande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
