Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII. Finlands eröfring. Röfvarpolitik. Alexander I och Napoleon I vid freden i Tilsit 1807. Kriget i Finland och Sverge 1808—09; förrädarnes hjälp. Finland ställes under ryske tsaren. Landtdagen i Borgå. - Paul I:s, Alexander I:s och Gustaf IV Adolfs politik gentemot Napoleon intill 1807
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den “sällsynta klokhet att leda diplomatiska underhandlingar“,
som enligt Zlobin skulle ha utmärkt Alexander, var i grund och
botten slughet och skenhelighet. Han förrådde Sverge, och till gengäld
lämnade honom Napoleon Finland som rof.
En svagare karaktär torde man få leta efter i historien. Ej
underligt, att Alexander senare, under friherrinnan v. Kriideners
pietistiska inflytande, kände sig som en ångerfull syndare.
För att rättfärdiga hans handlingssätt mot Sverge, framhåller
Zlobin, hurusom han, vid öfvervägande af den politiska ställningen
1807, "isynnerhet var missnöjd med Sverge, hvars konung han så
ofta hjälpt".
Hvad skäl fans dock att kränka folkrätten och Sverges rike,
om än Gustaf IV Adolf varit besynnerlig på ett eller annat sätt?
Det skall emellertid nedan visas, att Sverges kung alldeles icke
svek hufvudförpliktelserna i svensk-ryska öfverenskommelserna före
1807 — men väl att Alexander gjorde det.
Zlobin återkommer flere gånger till det komprometterande
ämnet: försåtet mot Sverge och framhåller, hurusom "Savarys
rapporter intyga, huru ogärna käjsar Alexander beslöt sig för att uppfylla
denna Napoleons oföränderliga vilja och huru bittert det var för
honom att ändra sina första regeringsårs politik. — — Den som
vill göra sig besvär att öfverväga ställningen i Europa och vårt
fäderneslands dåvarande intressen, han skall icke klandra denna
vändning i vår politik“.
Vändning!? Ryssland hade ju ett par gånger förut sökt
er-öfra Finland och värkligen satt sig i besittning af landet! Katarina
II hade ju nyss gjort allt för att med Sprengtportens och öfriga
förrädares hjälp skilja Finland från Sverge!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
