- Project Runeberg -  Striderna om östra Europa mellan Ryssland, Polen och Sverge, Från äldsta tider till våra dagar /
402

(1901) [MARC] Author: Anton Nyström - Tema: Russia, War
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII. Finlands eröfring. Röfvarpolitik. Alexander I och Napoleon I vid freden i Tilsit 1807. Kriget i Finland och Sverge 1808—09; förrädarnes hjälp. Finland ställes under ryske tsaren. Landtdagen i Borgå. - Paul I:s, Alexander I:s och Gustaf IV Adolfs politik gentemot Napoleon intill 1807

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

samt förklara England krig. Det hof, som ej fogade sig därefter,
skulle af de båda höga kontraherande makterna behandlas som
fiende(l). Om Sverge vägrade, skulle Danmark tvingas att förklara
detta land krig."

Knappast hade det bläck torkat, hvarmed de hemliga artiklarna
skrifvits, förrän Englands agenter fingo en kopia däraf; det säges att
de därför betalat 60,000 pund och att deras förnämsta medhjälpare
var en fransk emigrant grefve d’Entraigues.

Då engelska regeringen trodde sig veta, att Napoleon hos
danska regeringen yrkat på Östersjöns stängande för engelsmännen,
utsändes en stor engelsk flotta, som bombarderade Köpenhamn och
bortförde hela danska flottan (sept. 1807). Danmark slöt sig nu
närmare än förut till Frankrike, hvarefter Napoleon än kraftigare
yrkade, att Ryssland skulle anfalla Sverge. På hans anmodan
uppmanade ryska regeringen i en not af d. 9 okt. Gustaf Adolf att
uppfylla de äldre fördragen af 1780 och 1800 om beväpnad
neutralitet för att i förening med Ryssland och Danmark stänga
Östersjön för England.

Gustaf Adolf förklarade i ett bref till Alexander (30 okt), att
de åberopade fördragen ej motsvarade de nu rådande förhållandena
och att han var förhindrad att såsom Englands bundsförvandt gå in
på käjsarens åskådningssätt.

Den 4 nov. mottog kungen en depesch af d. 17 okt. från
Ste-dingk, däri denne berättade, att fyra ryska fördelningar skulle
sammandragas på finska gränsen.

Underrättelserna från Ryssland voro visserligen i en senare
depesch lika krigiska och truppsammandragningarna mot finska
gränsen fortsattes alltjämt, men å andra sidan hade engelska regeringen
förklarat för det svenska sändebudet i London, att England ej skulle
tilllåta något angrepp på Sverge och att "det minsta försök af detta
slag genast skulle hafva till följd en krigsförklaring från Englands sida".

Då Stedingk aflämnat Gustaf Adolfs bref af d. 30 okt. till
Alexander, talade denne om Sverges och Rysslands politik länge och
väl, hvarvid Stedingk framhöll omöjligheten för Sverge att bryta med
England, då det icke inom sig ägde tillräckliga medel för sina
invånares existens, utan var hänvisadt till den af engelsmännen
förmedlade tillförseln. Han påpekade jämväl det godtyckliga däri, att
Alexander, som varit den förste att, då hans egen säkerhet fordrade
det, bryta 1780 och 1800 års traktater, nu ville tvinga den
svenske kungen att respektera dessa redan upphäfda fördrag, samt
därigenom sätta sitt lands lifsintressen på spel. Käjsaren svarade blott
med allmänna fraser. Han talade mycket om nödvändigheten att
gifva vika för Napoleon, hvilket vore den enda utvägen till fredens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:07:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naosteuro/0402.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free