Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- XVIII. Ryssland och Sverge 1810—1814. Karl Johans och Alexander I:s förbund; dess garantier för Finlands förening med Ryssland och Norges förening med Sverge.
- Karl Johans politik. Brytningen med Napoleon. Mötet i Åbo 1812. Sverges och Norges förening.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trädande af Norge — mot skadeersättning — eller öppet krig.
Sedan Alexander, som påvärkades af motsatta meningar om
förbundet med Napoleon, omsider kommit till den öfvertygelsen, att
dennes makt var mer skenbar än värklig, undertecknades den 5 april
1812 en allians mellan Sverge och Ryssland i enlighet med det af
Karl Johan framstälda förslaget. Alexander insåg, att han under ett
krig med Napoleon kunde få en farlig fiende i Karl Johan, som
efter Finlands återtagande kunde hota Petersburg, under det han
genom förbund med honom fick en ovärderlig hjälp.
På riksdagen i Örebro i april 1812, där en ny beväringslag
beslöts, gjordes en framställning af underhandlingarna med Ryssland
för Norges förvärfvande, och harmen öfver Napoleons förfarande
emot Sverge omstämde snart meningarna till förmån för
regeringens beslut.
* *
*
Trots infallet i Pommern, vilie Napoleon söka att vinna Sverge
på sin sida och lät framhålla Finlands återvinnande som lockmedel.
Han förberedde våren 1812 sitt fälttåg mot Ryssland och föreslog
i maj ett anfallsförbund med Sverge samt lofvade betydande
subsidier, men han kunde ej lämna sitt biträde till Norges förening med
Sverge, då Danmark var hans bundsförvandt. Därmed var
ställningen klar, och kort därpå afslöts under det nu pågående kriget
mellan Frankrike och Ryssland genom Karl Johans bemedling i
Örebro (d. 18 juli) freden mellan England å ena sidan och Sverge
och Ryssland å den andra, därvid England lofvade att lämna Sverge
hjälp. Drifvande ryssame framför sig tågade ändtligen Napoleon
mot Moskva i augusti. Alexander sökte förmå Karl Johan att
öfver-taga högsta befälet öfver de ryska härarna under kriget, men
kronprinsen kunde ej lämna å sido de viktiga planerna med hänsyn till
Norge. Karl XIII gaf emellertid sitt bifall till ett möte i Åbo mellan
Alexander, som föreslog detsamma, och Karl Johan, som ock
önskade det för att stärka tsarens mod vid kriget med Napoleon och
närmare utforska hans karaktär.
I Åbo infann sig kronprinsen den 27 augusti, åtföljd af
hof-kansleren Vetterstedt, Adlercreutz m. fl., och mottogs af Alexander
på det hjärtligaste. Tsaren dolde ej sin oro öfver de framgångar
Napoleon återigen haft, men Karl Johan lugnade honom,
framhållande hurusom flere af Napoleons tidigare segrar — såsom vid
Austerlitz och Wagram — berott på bristande uthållighet hos
mot-ståndame, och rådde Alexander att ej ingå fred med honom, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:07:04 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/naosteuro/0460.html
