- Project Runeberg -  Striderna om östra Europa mellan Ryssland, Polen och Sverge, Från äldsta tider till våra dagar /
462

(1901) [MARC] Author: Anton Nyström - Tema: Russia, War
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. Ryssland och Sverge 1810—1814. Karl Johans och Alexander I:s förbund; dess garantier för Finlands förening med Ryssland och Norges förening med Sverge. - Karl Johans politik. Brytningen med Napoleon. Mötet i Åbo 1812. Sverges och Norges förening.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

De svenska statsmän, som åtföljt kronprinsen till Åbo, litade ej
på Alexanders löften och yrkade på garantier, och Karl Johan
fram-stälde ock förslaget, att om en svensk här skulle gå öfver till
Finland för att operera mot Napoleon, skulle Finland provisoriskt
af-trädas, till dess Norge blifvit förenadt med Sverge. Alexander kunde
dock ej gå in härpå, då denna eftergift skulle ohjälpligen skada
hans anseende i Ryssland, och då Karl Johan afstod därifrån och
förklarade sig fullt lita på tsarens ord, försäkrade denrie, att han
aldrig skulle glömma hans ädelmod och att han betraktade sina
förpliktelser med hänsyn till Norge som en hedersskuld. Deras
vänskapsförbindelse ledde snart till ett formligt fördrag, som
undertecknades i Åbo den 30 aug. och hvars hufvudbestämmelser voro:
Rysslands hjälphär för operationerna mot de danska öarna skulle under
hösten 1812 ökas till 35,000 man och om danska kungen ej
frivilligt afträdde Norge och förenade sig med Sverge och Ryssland
mot Napoleon, så afträdde Alexander sina anspråk på Seland, som
skulle besättas, till kungen af Sverge, hvaremot Sverge skulle
garantera Rysslands gräns ända till Weichseln, om det lyckades tsaren
att vid fredens afslutande dit utvidga sitt rike. Dessutom förband
sig Alexander att bistå Sverge med ett lån på l1/» million rubler.
I Åbo-fördraget fanns dessutom följande hemliga artikel: «De begge
kontraherande parterna, som vilja gifva närvarande allians
egenskapen och kraften af ett familjefördrag, förbinda sig å ömse sidor, i
händelse någon som hälst makt skulle söka störa Sverges eller
Rysslands säkerhet och lugn, att lämna hvarandra det understöd, som
kan finnas nödvändigt« etc. Genom denna hemliga artikel fick
Karl Johan säkerhet för sig och sin ätt emot alla försök att
återinsätta den gamla dynastien.

Skulle Karl Johan ha blifvit Napoleons i stället för Alexanders
bundsförvandt, så hade visserligen Ryssland besegrats i 1812 års
krig och Finland tills vidare blifvit afträdt till Sverge. Men därmed
hade ej säkerhet vunnits för en längre besittning af detta land och
någon förening med Norge hade ej kommit i fråga; krig med
England skulle ha följt, då Sverge måst underkasta sig
kontinentalsystemet, hvarigenom hufvudstaden, sjöfästningarna och flottan skulle
blifvit utsatta för Englands hämnd, handeln förstörts och Sverges
förbindelser med Finland afstängts, därvid Ryssland snart kunnat
återtaga landet.

Afträdandet af Finland — äfven om det för alliansens skull
hade i nödfall aftvingats Alexander — skulle dessutom ha haft en
annan våda med sig, sedan landet genom landtdagen i Borgå fått
en i finnarnes föreställning nationell själfständighet — om än denna
från rysk synpunkt var en dikt. Denna skulle, såsom E. G. Gei-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:07:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naosteuro/0462.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free