Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Ryssland och Polen i 19:de årh. Storhärtigdömet Varschau. Alexander I. Wienerkongressen fjättrar kungariket Polen vid Ryssland. Nikolaus I. Polska upproret 1830—31. Alexander II. Polska upproret 1863. - De polska legionerna i Frankrikes tjänst. Napoleon skapar storfurstendömet Varschau 1807
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hålla ett nytt fädernesland, var emellertid — San Domingo! Vid
underrättelsen om detta oerhörda svek, uppstod stort tumult bland de
polska officerarna, af hvilka flera togo afsked. Instuckna i franska
hären afsändes i februari 1803 8,000 polacker till ön; men af dessa
återkommo efter slutad expedition blott ett par hundra; den tropiska
hettan hade mördat de öfriga.
Sedan Napoleon blifvit käjsare visade sig tydligt, att han aldrig
sökte gagna Polens sak, utan att han begagnade sig af Polen för
sina syften. Han använde Polen som en hotelse vid fredsbrott,
men återkallade denna vid hvarje vapenstillestånd. Ändock
framhärdade de bedragna polackerna i deras förtroende till Napoleon, som
t. o. m. blef hjälten i deras nyare historia. Förklaringen ligger,
enligt skalden Mickievicz, däri, att Napoleons namn blef ett
förenings-ord för den kringspridda polska nationen och utgjorde landsflyktens
enhet samt att det polska fäderneslandet kände sig ännu lefvande
under den franska fanan. Denna hänförelse delades dock ej af två
berömda polacker: Kosciuszko och furst Adam Czartoryski, hvilka
djupt misstrodde Frankrikes hersklystne käjsare.
Czartoryski, son till den rike furst Adam* Kasimir Cz., hade
kämpat under Kosciuzko mot ryssarne och nödgats enligt
röfvarin-nan Katarinas vilja, för att rädda familjens förmögenhet, att jämte
sin bror Konstantin begifva sig som gisslan till Petersburg 1795.
En del af förmögenheten gafs åt ryssar, men en del återfingo
bröderna Cz., ehuru mot en ny uppoffring af friheten, ty de måste
ingå i rysk tjänst och låta sig utnämnas till gardesofficerare och
kammarherrar. Adam Cz., som ständigt var djupt nedslagen Och
blott lefde för sitt fädernesland, blef snart af storfurst Alexander
omfattad med den varmaste vänskap, och den senare yttrade
oförbehållsamt sin sympati för Polens sak och sin afsky för Katarinas
illgärningar mot landet. Blifven käjsare gjorde Alexander (1802) furst
Adam till utrikesminister och denne kunde nu hängifva sig åt
hoppet att se sitt fädernesland återupprättadt genom Alexandar. Till
och med i käjsarens tjänst, var Czartoryski alldeles icke Rysslands
tjänare, utan gjorde allt för att bibehålla karaktären af utlänning,
och det hade öfverenskommits, att han ej skulle mottaga rysk
aflö-ning och ryska dekorationer. Ofta kom han att misströsta om att
kunna med nytta tjäna sitt eget land. Då Alexander gifvit vika för
det ryska inflytandet, kastat sig i kriget mot Napoleon och blifvit
slagen vid Austerlitz 1805 och då nu Polens intresse syntes komma
att ställas mot Rysslands politik, bönföll Czartoryski hos Alexander
om befrielse att vara hans minister. Så skedde, och han lämnade
Ryssland 1806, för att sedan länge värka som kurator för
universitetet i Vilna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
