Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Ryssland och Polen i 19:de årh. Storhärtigdömet Varschau. Alexander I. Wienerkongressen fjättrar kungariket Polen vid Ryssland. Nikolaus I. Polska upproret 1830—31. Alexander II. Polska upproret 1863. - Polska upproret 1830—31. Nikolaus I:s despotism.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
retirerade. Förbittringen bland soldaterna och underbefälet var
utomordentlig och de svuro att hämnas på sina fega chefer. Kort därpå
häktades Janovski och flera andra generaler såsom misstänkta för
hemligt förstånd med ryssarne och insattes i fängelset å slottet i
Varschau. Riksdagen tvangs ock af det allmänna missnöjet att att
afsätta Skrzynecki (d. 10 aug.), och Dembinski gjordes nu för en
kort tid till öfverbefälhafvare.
Underrättelserna om ryssarnes närmande till Varschau väckte
ytterligare den största oro i hufvudstaden, isynnerhet som
regeringen visade sig svag och obeslutsam, och personer, som misstänktes
för förräderi, och de mest afskydda spioner i den ryska polisens
tjänst förblefvo ostraffade. Det demokratiska partiet yrkade därför
genom en deputation till regeringen på energiskt ingripande för att
aflägsna alla misstankar. Under tiden uppstod en sådan jäsning
bland allmänheten, att ett upplopp utbröt den 15 augusti. Skaror af
medborgare af alla klasser strömmade till slottet för att själfva kräfva
hämnd, bröto sig in i dess fängelse och dödade de där insatta
fångarna, som anklagats för förräderi, hvarpå de i förstädernas
fängelser dödade storfurst Konstantins spioner och andra ryska agenter.
På så vis fingo ett 40-tal personer sätta till lifvet för folkets vilda,
men i själfva värket rättvisa dom, åtminstone hvad flertalet beträffar.
Olyckligtvis dödades i förbittringen några personer, som ej
öfverbe-visats om förbrytelse. Men i dessa våldsamma skakningar, då ett
samhälle är på höjden af en ödesdiger kris, blir ofta en och annan
oskyldig i stundens öfverilningar offrad med de skyldiga1; och må
därför de, som framkallat allmänhetens misstankar och raseri, bära
sin dryga del af ansvaret för följderna.
På grund af dessa tilldragelser nedlade regeringens samtliga
medlemmar den 16 aug. den makt de innehaft, och därpå afskaffade
riksdagen det hittills gällande styrelsesättet.
I dess ställe skulle en president ensam utöfva den värkställande
makten med biträde af ministrar, dem han egde utse, och med
rättighet att tillsätta öfverbefälhafvare öfver hären.
Till president kom dessvärre att väljas generalen grefve
Kru-koviecki, en tvetydig man utan grundsatser och fosterlandskärlek,
hvilken slutit sig till det demokratiska partiet för att få spela en roll
och genom löften samt låtsadt nit för nationens sak lyckats ingifva
en sorts förtroende hos riksdagens flertal. Ehuru han i hemlighet
stått bakom upploppet, lät han för att ställa sig in hos det
konservativa partiet för en kort tid stänga demokraternas klubb och aflifva
några olyckliga, som hans intriger lockat att vara med om morden
den 15 aug. Han lyckades emellertid ej att återställa endräkten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
