Striderna om östra Europa mellan Ryssland, Polen och Sverge, Från äldsta tider till våra dagar / 498 (1901) Author: Anton Nyström - Tema: Russia, War Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Ryssland och Polen i 19:de årh. Storhärtigdömet Varschau. Alexander I. Wienerkongressen fjättrar kungariket Polen vid Ryssland. Nikolaus I. Polska upproret 1830—31. Alexander II. Polska upproret 1863. - Nikolaus I och det orientaliska kriget 1833—55

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

SaintArnaud samt efter hans död af Canrobert, engelsmännen af lord
Raglan. De allierade trupperna vunno seger vid Alma, där 40,000
ryssar stodo under Mentschikoffs befäl, och kort därpå togs
Balak-lava (sept. 1854). Belägringen af Sebastopol börjades nu; staden
försvarades kraftigt af Totleben, men de båda ryska härar, som
sändes till hans undsättning, slogos vid Balaklava (okt.) och
Inker-man (nov.).

Under vintern 1854—55 ledo de allierade fruktansvärdt af köld,
nöd, sjukdomar och fiendens eld och dödligheten var ofantlig. De
förlorade dock ej modet, utan fortsatte belägringen af Sebastopol,
och turkarnes befälhafvare, Omar pascha, dref i spetsen för 35,000
man ryssarne tillbaka vid Eupatoria (febr. 1855).

Fig. 135. Sebastopol.

Sardiniens kung,
Viktor Emanuel,
ingick vid denna
tid förbund med
Frankrike, England
och Turkiet och
sände en här på
18,000 man till
Krim. Dessa
deltogo i slaget vid
Traktir, där
rys-rarne åter ledo
nederlag, ehuru
staden höll sig.
Sedan Canrobert på
grund af sjukdom
lämnat
öfverbefälet, ersattes han af
Pelissier, som slutligen med storm intog det starka tornet Malakoff,
hvarpå de allierade trupperna inträngde i Sebastopol, som utrymdes
af ryssarne (sept. 1855).

Därmed var kriget till ända; det slutliga fredsfördraget
undertecknades dock först ¹/₂ år senare i Parts vid en där hållen
kongress. Detta fördrag inskränkte . Rysslands stridskrafter vid Svarta
hafvet, som neutraliserades, och fråntog det Donaumynningarna;
Ryssland fick afsäga sig sitt anspråk att ensamt skydda de kristna i det
turkiska riket, en rättighet, som alla stormakterna gemensamt skulle
ega. Serbien gjordes nästan oberoende, likaså Moldau och
Vallachiet, som snart bildade furstendömet Rumänien.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>