Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Ryssland och Polen i 19:de årh. Storhärtigdömet Varschau. Alexander I. Wienerkongressen fjättrar kungariket Polen vid Ryssland. Nikolaus I. Polska upproret 1830—31. Alexander II. Polska upproret 1863. - Upprorsrörelsen i Galizien 1846. Markis Wielopolski.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Huru vilseledda bönderna voro, synes bäst däraf, att de ej fingo några fördelar af regeringen och ännu i våra dagar lefva i de fattigaste omständigheter.
Hvad beträffar adelsmännen, bör framhållas, att de i allmänhet voro helt demokratiska och nationella, hvadan de begångna morden — gräsliga brott i och för sig — medförde en oerhörd förlust för folkets intressen lika väl som för den nationella saken.
En framstående polsk patriot, markisen A. Wielopolski skref kort efter blodbaden i Galizien 1846 en flygskrift: Bref från en polsk adelsman till furst Metternich, däri han uppmanade sina landsmän att i sin nöd vända sig till Ryssland, när riket upphört att förfölja dem och skulle vilja hjälpa dem mot deras tyska plågoandar. Sålunda skulle enligt honom Polens "integritet" kunna återupprättas, och om riket än ej blefve en själfständig stat, skulle det dock kunna nå en ansedd ställning i ryska riket.
"Polackerna skulle hädanefter afstå från alla förhoppningar om Västerlandets hjälp, alla bedrägliga sympatier, alla de garantier, som människorna utsmycka med det pompösa namnet folkrätt och vända sig till Ryssland och dess tsar, och de skulle säga: Vi komma till eder såsom den mest högsinnade bland våra fiender. Vi ha hittills tillhört eder såsom slafvar genom eröfringar, genom fruktan och skräck, nu gifva vi oss åt eder såsom frie män, hvilka ha mod att erkänna sig såsom besegrade. Vi framställa inga vilkor; ni skall själf bedöma, när tiden är inne att gifva efter något i strängheten af eder lag mot oss. Sålunda inga förbehåll; men ni skall finna en bön, en tyst bön med eldbokstäfver ristad i våra hjärtan, denna enda bön: lämna icke de af utlänningarna begångna brotten ohämnade och glöm icke, att våra bröders utgjutna blod är slavers blod, som ropar på hämnd!"
Här se vi Wielopolski sålunda vända sig till ryske tsaren såsom slavernas beskyddare, åberopa sig pa?islavismen för att skaffa polackerna upprättelse för Österrikes illgärning i bonderörelsen. En egendomlig tanke. Den kunde blott ha uppkommit i en egendomlig hjärna och hos en man, som, trots stor begåfning och lefvande patriotism, kom att stå ensam genom att ständigt hålla sig på af-stånd från den nationella rörelsen.
Hufvudpunkterna rörande Ryssland i Wielopolskis "Bref" voro tagna ur skrifter af en abbot Staszyg, som en tid förut med kraft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
