- Project Runeberg -  Pieter Maritz. Boersonen från Transvaal /
25

(1890) [MARC] Author: August Wilhelm Otto Niemann Translator: Richard Bergström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Efter tre timmars färd rastades i närheten af en dam. Oxarna
spändes från och störtade genast i vattnet. Man kokade kaffe
och åt frukost. Sedan man hvilat två timmar, samlade man åter
i hop oxarna och färden fortsattes.

Så fortsattes resan till middagstiden, då landskapet började
blifva högländt. Höjder omvexlade med leende dalar, och klara
bäckar porlade nere i dalarna. Mödosamt släpade oxarna vagnen
uppför höjderna, och kraftigt höllo de igen, när det åter bar utför,
allt under de svartes oupphörliga skrik. Girigt drucko djuren
det uppfriskande vattnet, då de gingo öfver bäcken, och
tje-narne hälde bort det vatten, de medfört i fatet, och fylde det
med friskt.

Nu kom man till en större flod, som befans oöfverstiglig.
Men längs floden förde en väg, med djupa hjulspår, hvilket
utvisade, att här måste vara en lifiigare samfärdsel och troligen
äfven finnas ett vad, på hvilket man skulle kunna komma öfver.
Tårpilar samt ett tätt snår af smör- och speckträd, hvilkas stammar
äro så veka, att man med en knif kan skära af dem, kantade stranden,
och genom denna småskog gick färden ett stycke. Då hördes på
af-stånd ett oväsen, som blef allt högljuddare, ju längre fram tåget
kom. Pisksmällar och oxars bölande samt gälla skrik ljödo om
hvartannat; derpå blef det alldeles tyst, och så utbröt larmet med
förnyad kraft. På en gång hördes ett förskräckligt plaskande och
rop af förskräckelse från många röster.

Pieter Maritz red förbi vagnen, för att se efter, hvad som
var på färde, och lyckades göra en öppning i buskarna, som
skymde utsigten öfver floden. Då fick han se orsaken till
oväsendet och förskräckelsen. Här var vadstället, och midt på det grunda
stället i vattnet låg i jemmerligt skick en stor tegelfärgad vagn.
Den låg stjelpt på ena sidan, två hjul stucko upp ur vattnet och
rundt omkring summo lådor och tunnor, hvilka dykt upp ur
vagnen. Flere män stodo i vattnet ända upp till bröstet, skreko
och försökte rädda de flytande föremålen från att spolas bort af
floden. Ett långt tåg af oxar stod i största oordning framför den
kuhstjelpta vagnen. De främsta paren voro redan på det torra,
under det att de bakom stående vände sig hit och dit, ibland
togo i och så åter stannade.

Pieter Maritz red genast ut i vattnet och tillropade sina
följeslagar att hjelpa till. Så kom också missionären med sina tjenare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:07:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/napieter/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free