- Project Runeberg -  Pieter Maritz. Boersonen från Transvaal /
51

(1890) [MARC] Author: August Wilhelm Otto Niemann Translator: Richard Bergström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Kom blott i bog, Pieter Maritz», sade lian slutligen, »att
det lidande, menniskan drager öfver sig genom sitt trotsiga och
dock försagda hjerta, är värre än det, som de guddomliga
skickel-serna medföra.»

Derpå vände missionären sig mot Christian, som nu kom
tillbaka med den första återfunna oxen, och Pieter Maritz steg
till häst och red ut att hjelpa de svarte. Oxarna voro
kringspridda vidt och bredt och helt förskrämda. De stodo icke
tillsammans i en hop för att lugnt vänta på de svartes ankomst,
utan sprungo rädda omkring två och tre och skyggade för
men-niskorna. Under natten hade nämligen vilda djur öfverfallit dem,
och två af dem kunde alls icke återfinnas; efter två andra hittade
man i sanden de sorgliga qvarlefvorna — afgnagda ben och
huf-vudskålar med qvarsittande horn.

Då det med fyra oxar minskade spännet slutligen blifvit
för-spändt, lät missionären det gå i samma rigtning som föregående
dag, och Pieter Maritz, som hittills ridit bakefter, ryckte nu upp
i téten och anförde. Efter en timmes färd började landskapet
blifva lifligare och vackrare. Anläggningar till nybyggen visade
sig, och mellan skogspartier och af naturen sjelf anlagda
blomsterträdgårdar framskymtade odlade fält, på hvilka kaffe, socker,
bomull, ris, majs och hvete uppdrogos; här och der lågo enstaka
byggningar. Man var i territoriet Lydenburg mellan de floder,
som utfalla i Elefantfloden, och byvägar, som tydde på en lifligare
samfärdsel, underlättade resan.

Mot aftonen kom man till en stor landtgård, och missionären
beslöt stanna der öfver natten. Flere låga hus voro uppförda
midt på en stor grön slätt, som vattnades af många små bäckar.
Bäckarna voro ditförda af menniskohand, på det sättet, att man
dämt för en närbelägen flod och ledt honom åt sidan i
konstgjorda bäddar. Murar af byggnadssten omgåfvo trädgårdarna, i
hvilka guldskimrande oranger lyste bland det glansiga, läderaktiga
löfverket. Talrika boskapshjordar betade i inhägnader, och svarta
tjenare gingo omkring der inne.

Pieter Maritz red i förväg rätt fram till boningshuset, som
med sin hvitrappade, utsirade gafvel tittade fram ur
fruktträdgården och förnämt stack af mot de svarta tjenarnes lerkojor.
Porten öppnades, och en man trädde ut. Han var lång och
axel-bred, hade grått skägg och höll en kort lerpipa i munnen. Han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:07:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/napieter/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free