- Project Runeberg -  Pieter Maritz. Boersonen från Transvaal /
54

(1890) [MARC] Author: August Wilhelm Otto Niemann Translator: Richard Bergström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

många välönskningar; men utan att tacka, enligt seden i detta
gästfria land. Kaatje, yngsta dottern, kom fram till vagnen med
en korg apelsiner, och derpå skrek Kobus åt oxarna »drag!», hvarpå
dessa satte i gång.

Två dagar fortsattes resan, och natten mellan dem rastade de
åter hos en boer. Andra dagen på aftonen varsnade Pieter Maritz
tornet på Botschabelos högt belägna kyrka. Långsamt gick det
uppför den slingrande bergvägen, och snart låg den af missionären
Merensky grundade stationen midt framför gossens ögon. På
bergets topp hade man bygt en liten fästning, som skulle skydda
nyanläggningarna mot fiendtliga angrepp, och verkligen äfven hade
varit ett värn mot höfdingarna Sekukuni och Mapoch. Den lilla
fästningen blef till konungens af Preussen, sedermera tyska
kejsarens, ära kallad Fort Wilhelm och inneslöt missionshusen.
Rundt omkring lågo hyddor, som beboddes af kaffer, hvilka
an-nammat evangelium och utgjorde en del af missionsförsamlingen.
Längre ned i dalen lågo än flere kojor, och i dem hade en
men-niskohop, sammansatt af tre olika kafferstammar — basutos,
ba-kopas och bapedis — slagit sig ned; den räknade öfver 1,000
män, qvinnor och barn. Bland dem fick Pieter Maritz se många
olika ansigtsbildningar och färgskiftningar. Barnen och de gamla
qvinnorna voro hemma, männen och de unga qvinnorna voro ute
i marken. Barn med ofantligt stora magar kröpo nakna i
sanden, och de hemmavarande qvinnorna sysslade med husliga
göro-mål, som de kristna lärarne undervisat dem i.

I missionshuset på berget rådde glädje och förvåning, då
den gamle missionären visade sig, och han måste berätta, hvad
han upplefvat under de år, han vistats i den ogästvänliga norden.
Superintendenten sjelf var närvarande och för öfrigt flere
missionärer med sina familjer. Botschabelo är den största bland de
tyska missionsstationerna i Sydafrika och superintendentens säte.
Det var en stor glädje för den gamle mannen, att åter höra sitt
modersmål, åter vara bland bröder i Herrens tj enst och åter känna
den hemtreflighet, som tyska qvinnor sprida kring sig. Pieter
Maritz erfor ett djupt och lifvande intryck af denna
sammanlef-nad mellan män, som helgat sitt lif åt arbetet i Herrrens
vingård, och offrat alla fröjder i denna verld för att predika
evangelium för hedningarna. Då bröderna och församlipgen denna
afton voro samlade till gudstjenst i den rymliga missionskyrkan,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:07:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/napieter/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free