Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under Titus Afrikanens kommando gick det uppför en höjd,
som utgjordes af buskar och några träd, hvilka som kandelabrar
sträckte sina grenar uppåt. Efter en qvarts stigning hade man
uppnått bergåsen. Solen stod redan högt, och Pieter Maritz såg,
att det icke var långt till middagen. Han hade hvarken ätit eller
druckit och kände sig både hungrig och törstig; men ännu mer
led den unge lorden, som mindre än boersonen var van vid
umbäranden. Likväl af höll stoltheten dem båda från att begära mat.
De hade nu kommit till randen af en brant, klädd med träd
och buskar, och i skydd af dessa lät Titus Afrikanen sin skara
göra halt, stälde sig sjelf bakom en af de kandelaberformiga
euphorbiazeemas stammar och blickade ut öfver landet.
Drifna af nyfikenhet att se, hvad som stod på, närmade sig
äfven fångarna kanten af branten och tittade ut; likväl höllo de
sig dolda bakom en buske för att icke gifva väktarne
anledning-till missnöje. Pieter Maritz iakttog anföraren och såg, att denne
med ofrånvända blickar betraktade en bestämd punkt i fjerran.
Han följde dem och upptäckte nu med djup rörelse två mörka
linier, som bredvid hvarandra rörde sig lika maskar öfver en grön
duk. Hans skarpa, öfvade öga igenkände på den hastighet, med
hvilken de rörde sig framåt, och på deras form, deras verkliga
beskaffenhet.
»Se der borta, mynheer», hviskade han till engelsmannen,
»der komma boerna!»
Lorden ansträngde hela sin synförmåga. »Jag ser
ingenting», sade han.
»Men se då», sade gossen. »Se på de svarta strecken der
borta på en handsbredds afstånd från hvarandra. Det ena är
litet högre i skogsbrynet, det andra nere på den gröna slätten.
Och titta nu! Nu kan ni se enstaka punkter rycka fram före
strecken. Det är ensamme ryttare, hvilka taga reda på vägen
och speja; strecken äro två hopar af mina landsmän. Se, huru
de växa; de rida snabbt, se nu, de komma hitåt!»
»Jag ser verkligen ingenting», svarade engelsmannen, »mina
ögon äro icke nog skarpa, som det tyckes, och jag har ingen
kikare. Och hade jag en, kunde jag ju ej begagna den, då mina
händer ej äro fria.»
Titus Afrikanen hade emellertid känt igen den annalkande
fienden lika väl som boersonen. Hans hand knöt sig fast om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
