Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fledermaus förde sina följeslagar till en liten högslätt, från
hvilken flere hålvägar ledde ned, och här varsnade de hvite en
stor mängd hyddor, som i månskenet liknade en oordnad hop af
svarta, upptill spetsiga jordkullar. En skara qvinnor och barn
kom mot dem, helsande krigarne med högt glädjeskrik. På denna
högslätt bodde Fledermaus. Här var en by med flere hundra
hyddor. Här uppspårade Fledermaus genom sina kunskapare
hvart tillfälle till plundring och fiendens annalkande från ena sidan,
under det hans broder der uppe i berget, likt en örn, öfvervakade
den andra sidan af det kringliggande landet.
Oxvagnen var för bred och spännet för långt och bredt för
att kunna köras in i byn. Missionären stannade derför med sina
unga vänner utanför, och alla tre lade sig till hvila i vagnen.
Den forsigtige Fledermaus posterade rundt omkring vakter, som
skulle bevaka hålvägarna och tillika hindra möjliga rymningsförsök
af de hvita.
Den ena dagen följde på den andra, och ställningen förblef
oförändrad. Missionärens mål var vunnet, i det att han bodde
bland röfvarena och kunde utså evangelii ädla säd. Men både
engelsmannen och boersonen skulle gerna aflägsnat sig, den ene
för att återvända till sitt regimente, den andre för att uppsöka
sina landsmän. Pieter Maritz längtade nu hem, och gerna hade
han tagit emot straff eller tadel, för att han icke bättre bevakat
zulukonungens utskickade. Men hvarken för den ene eller den
andre gafs någon utsigt att fly. De svarte gjorde dem icke något
för när, utan läto dem i lugn bo bland sig, men de tålde icke,
att de aflägsnade sig. Fledermaus höll ständigt en vaktkedja
posterad, hvilken bevakade utgångarna från byn och högslätten, och
det var omöjligt att utan hans tillåtelse passera den. Denna
tillåtelse gaf han icke, hvarför de hvite alltid kände sig stå under
uppsigt.
En större hydda, hvilkens egare fallit i striden, hade blifvit
utrymd åt missionären och hans vänner; in i den hade de låtit
flytta kistor och bolstrar från vagnen och bodde nu på halft
europeiskt, halft afrikanskt vis. Utanför dörren till deras lilla hus
fanns en fördjupning, afsedd till eldstad, der tjenarne kokade
missionärens föda, och det inre af hyddan var dels utstyrdt med
de svaldes enkla husgerådssaker, dels med missionärens flyttbara
egendom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
