- Project Runeberg -  Pieter Maritz. Boersonen från Transvaal /
142

(1890) [MARC] Author: August Wilhelm Otto Niemann Translator: Richard Bergström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

derpå kom en inbjudning till en hoffest, som skulle ega rum
sarnma afton.

Festen började vid solnedgången och firades vid tusen
facklors sken. Framför konungens rymliga, ehuru låga palatsrum,
omkring hvilka gick en stor veranda, var en jemn, stor plats,
beväxt med kort, mjukt gräs.

Denna plats omgafs af några tusen krigare, med facklor i
händerna. På ena sidan brunno eldar, vid hvilka man stekte
oxar och gjorde bakverk. I midten satt konungen med de
kungliga prinsarna och prinsessorna och sin hela hofstat, uppgående
till väl hundra väpnade män, och här togo äfven de hvite plats
på gräsbänkar, täckta med tigerhudar. Festens hufvudnummer
var en dans. Konungens harem var närvarande, flere hundra
qvinnor. Af dessa hade man sökt ut sextio de vackraste, hvilka
blifvit iklädda långa, hvita, veckrika klädningar. De skredo framåt
och bakåt och åt sidorna i invecklade figuréer förbi hvarandra.
An svepte de omkring sig de vida drägterna, än visade de sina
svarta, af fett glänsande lemmar, som i fackelskenet liknade
polerad svart marmor. De dansade efter takten af en sång, som de
sjelfva utförde jemte de på marken sittande qvinnorna.

Tschetschwajo sjelf anförde festen; genom en nick eller en
rörelse med handen föreskref han hela församlingen deras rörelser.
Alla hans anordningar följdes af rop af beundran och smicker,
och när han satte sig eller uppstod, åt eller drack, genljöd
himmel och jord af de dånande ropen från tusenden. Äfven
om-svärmades han af en hop män, hvilka tycktes vara ett slags
hof-narrar. De voro fantastiskt klädda med brokiga mantlar, höga
fjäderbuskar och skramlande grannlåt. De hade i händerna
utskurna elfenbensstafvar. De gingo framför och bakom konungen och
dansade kring honom. Emellanåt kastade de sig ned för honom
som i tillbedjan och rigtade med stor talförhet en flod af smicker
åt honom, svängde sina stafvar och förkunnade högt despotens
bedrifter.

Då qvinnornas dans upphört, satte Tschetschwajo sig på sin
jettelika, med lejonhud öfverdragna sköld, vinkade åt missionären
och frågade honom, om det icke varit ett härligt skådespel och
om konung Wilhelms hof bjöd på något jemngodt.

Missionären var ett ögonblick i förlägenhet, om hvad han
skulle svara, men sade derpå:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:07:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/napieter/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free