Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
antiloper, hvilka kalias dykare, emedan de plötsligt hoppa upp
ur det höga gräset och lika hastigt försvinna, syntes i riklig mängd.
Alla slags foglar, fasaner, vilda dufvor, små som lärkor och med
långa stjertar, vipor, finkar och vaktlar flögo upp, under det att
de två hundra femtio krigarne letade igenom gräset och buskarna.
En gång blef till och med en leopards fläckiga hud synlig i en
buske, men, förskräckt vid åsynen af så många män, drog djuret
sig tillbaka och jagades icke, då ingen befallning derom blifvit
gifven.
Sedan ett nästan ogenomträngligt snår förgäfves blifvit
sex gånger genomsökt, kom skaran till ett af höga mimosor
bildadt gömställe, hvarest några klippblock skymtade fram mellan
de taggiga grenarna. Utan att darra kastade sig zuluema dit in,
endast skickligt undvikande akaciernas hvassa taggar. Det dröjde
ej länge, förr än der inifrån hördes den djupa, rytande stämma,
som tillhör djurens konung. Ett gält skrik från hundra vilda
strupar svarade honom. Pieter Maritz höll på ett skotthåll
der-ifrån, och bössan låg tvärs öfver sadeln. Hans hjerta klappade
vid tanken, på hvad som försiggick der inne. Nu blandade sig
rytandet upprepade gånger med menniskoskrik. Plötsligt blef
lejonet på ett framskjutande klippstycke synligt för gossen. Det
föreföll honom, som voro lejonet förvirradt, ty under det att det
blickade nedåt, utstötte det skrik, som nästan läto som hundtjut.
Efter blott några sekunder visade sig blåa fjädrar och svarta
huf-vud på klippan. Zuluerna klättrade upp på klippan. Lejonet
tycktes vara såradt och förskräckt. Det böjde sig ned och gjorde
ett väldigt hopp öfver flere akacier, som kunde vara tjugu fot
höga, och kom ned på marken utanför snåret. Pieter Maritz
kunde tydligt se det. Det piskade marken med sin svans och röt
oupphörligt, under det att det blickade tillbaka på det öfvergifna
gömstället. Jager darrade i alla leder och stegrade sig, och endast
med svårighet förmådde gossen hålla honom. Men nu rusade
zuluema fram, helt förskräckta öfver, att besten skulle undkomma
dem. De fruktade mer för konungen än för lejonets tassar och
tänder. Såsom hundar öfver vildsvinet, störtade de utan
besinning öfver det starka, vilda djuret.
En förskräcklig strid började" Med ett enda slag af sin ram
lade lejonet den främste af angriparne till marken genom att
krossa hans bröst och mage. Tre andra kastade det i en rask
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
