Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nären tillbakavisade dem, utan ansågo honom för elak och ärade
honom för den skull dess mer. Konungen sjelf kunde icke
värja sig för den tron, att missionären kunde trolla, och frågade
honom en gång helt allvarsamt, då regntiden dröjde, om han
kunde göra regn. Han höll missionärens tal om den osynlige
gudens magt och kärlek för en bekännelse om hans
trolldomsför-måga. Icke heller trodde han, att det var med naturliga medel,
som missionären vågade utan fruktan närma sig honom och aldrig
brydde sig om sin egen fördel. Ty alltjemt tillbakavisade den
gamle mannen konungens skänker af oxar och nöjde sig med de
lifsmedel, som dagligen sändes honom från den kungliga taffel n,
hvilka emellertid voro rikligt tilltagna, ty icke sällan uppgingo
rätterna till ett femtital. Under intrycket af denna vidskepliga
fruktan kom konungen en dag alldeles ensam till missionärens
hydda och satte sig hos honom med dessa ord: »Jag vill sitta
vid dina fötter och höra din lärdom. Hvarför ligger det dig
så om hjertat, att jag skall upphöra att föra krig och döda
menniskor?»
Missionären svarade med fast ton: »Se på de menniskoben,
som ligga utströdda öfver ditt land och öfver grannländerna! De
tala ett förskräckligt språk och säga mig, som förstår det: den,
som utgjuter menniskoblod, hans blod skall ock af menniskor
utgjutet varda.»
Konungen skiftade färg, och hans läppar bleknade. »Du
har en gång sagt mig, att de döda skola uppstå till ett nytt lif»,
återtog han, »tror du, att de skola hämnas på Tschetschwajo?»
»De skola icke sjelfva hämnas», svarade missionären, »men
de skola inför Guds tron anklaga sin mördare, och Gud skall låta
mördaren falla för hans fiendes svärd.»
»En konung bör icke höra på något sådant», sade
Tschetschwajo och reste sig med en mörk blick. »Det der är en lära
för fega stackare. Hvarför talar du icke det språket med
drottningen af England? Hennes krigare hafva utstrött flere
menniskoben öfver jorden än mina!»
»Jag vet, att Tschetschwajo älskar sitt folk», sade
missionären. »Han bär sina undersåtar vid sitt bröst och vill göra dem
stora, rika och glada. Gifves icke något bättre medel dertill än
krig? Hvarför har konungen så många ogifta krigare? Han bör
låta dem gifta sig, så att landet blifver fullt af folk. Sedan skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
