Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dagstiden var man vid fästet Agnew, der måltid intogs
tillsammans med engelska soldater, som utgjorde den lilla fästningens
besättning, och klockan sex på aftonen inträffade patrullen i
Helpmakaar.
Men general Chelmsford var icke der. Blott en liten styrka
hade stannat qvar; öfverste Glyns regimente, som der haft sin
lägerplats, hade brutit upp och tågat mot nordvest, och generalen
hade medföljt det. Enligt uppgift af garnisonen skulle det redan
vara inne i Zululandet. Kommendanten i Helpmakaar gaf
underofficern ordre att tillbringa natten på stället och nästa morgon
med patrull och arrestant följa öfverbefälhafvaren, såsom ofvei’ste
Wood beordrat.
Pieter Maritz sof bredvid sin häst i bivuaken midt bland
svarta soldater och beridne frivilliga från Natal.
Följande dag, den 22. Januari, uppgick klar och varm, och
då patrullen klockan fem på morgonen bröt upp, var solen redan
tryckande. Underofficern tillät Pieter Maritz att återtaga sin bössa,
då den började blifva besvärlig för den kavallerist, som hittills
burit den, och då gossen hela tiden godvilligt ridit med, så att
man ej behöfde frukta ett rymningsförsök.
Efter två timmars ridt öfvergingo de Buffalofloden vid ett
vadställe, som kallades Rorkes Drift. På andra stranden åt
zulu-sidan sågo de två större hus, framför hvilka flere oxvagnar höllo.
En engelsk läkar# stod inbegripen i samtal med en man i svart
drägt, och svarta karlar höllo på att lassa af vagnarna under
upp-sigt af engelska lazarettsbiträden. Underofficern gjorde sig
underrättad om, hvar öfverste Glyns kolonn ochlord Chelmsford nu befunne
sig. Man svarade att kolonnen slagit läger tre engelska mil
nordvest derifrån. Pieter Maritz hörde, att den svartklädde mannen
var den svenske pastor Witt, föreståndare för missionsstationen
Oscarsberg. Hans församlings hyddor lågo på andra sidan om
floden i Natal, på denna sidan lågo kyrka och boningshus; båda
dessa byggningar hade blifvit inrättade för krigiska ändamål.
Under det att Pieter Maritz i lugn och ro stod bredvid sin
häst och åt ett stycke pastej, glad åt engelsmännens
förtänksamhet att taga konserver i bleckdosor med i krig, blef han så
häpen, att biten höll på att stanna i halsen. Mellan två
kaktusbuskar såg han ett svart hufvud, med en hårbuske, som han kände
igen, titta fram. Stranden var bergig och full af klippremnor, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
