Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nästa låg Pieter Maritz vid hennes totter, omfamnade henne och
kysste hennes händer, och modren böjde sig ned öfver den länge
saknade sonen och grät med honom af glädje.
Hon hade bakom sig en tid af tungt arbete och många
bekymmer. Efter mannens död hade hon ensam måst förestå
hushållet, och hon hade väl näppeligen stått ut dermed, derest hon
ej varit så stark och frisk och i sina bästa år. Hon hade kört
oxvagnen och ofta suttit i sadeln för att vakta hjorden. Nu hade
hon skaffat sig en egen hydda och dref handel med kreatur,
hvar-igenom hon skaffade sin familj tillräcklig bergning. Hela
församlingen dref för närvarande handel med kreatur, säd och foder på
de norra distrikten, der guldgräfvarne uppehöllo sig, och för denna
fördelaktiga handels skull hade de slagit upp sina bopålar på
denna plats.
Full af förvåning och modersstolthet, betraktade fru Buurman
sin äldste son från topp till tå och tröttnade ej att kyssa den
för död ansedde och fråga honom efter hans öde. Och då han
ur en inre ficka på sin vackra blus framtog en börs med guld
och skänkte henne och derpå ur kappsäcken drog fram den röda
själen och räckte henne, hade hon ej ord för sin glädje.
Samma framgång hade Pieter Maritz med sina gåfvor hos
syskonen. De äldsta voro visserligen med drängarne ute hos
kreaturen, men de yngre voro så förtjusta, att hans hjerta knappast
var stort nog, att rymma så mycken glädje. Familjen hade redan
ätit middag, men då Pieter Maritz ännu ingen fått, lagades på
nytt, och alla åto af hjertans lust och drucko derpå en
väldig-kanna kaffe. Mot aftonen kommo äfven de äldre bröderna från
marken, och glädjen började på nytt. Syskonen hade alla vuxit
mycket, och en ståtlig, vacker, frisk och stark skara ljuslockiga
hufvud med blå ögon var det, som omgaf mor Buurmans knän.
Äfven .Jager hade det godt. Han räknades till familjen, blef kysst
och struken, fick det mjukaste ströt och bästa platsen bredvid
vagnen och hade säkert blifvit sjuk af vällefnad, om han icke som ett
förståndigt djur sjelf vetat att beräkna det foder, han tålde vid.
På qvällen vederfors Pieter Maritz den äran, att baas van
der Goot i sällskap med onkel Klaas infann sig i fru Buurmans
hydda, för att bjuda och hemta honom till ett samqväm hos de
äldste. Han följde dem och satte sig i de vördiges krets vid
lägerelden, hvarest ölkruset gick laget rundt och piporna bolmade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
