- Project Runeberg -  Pieter Maritz. Boersonen från Transvaal /
273

(1890) [MARC] Author: August Wilhelm Otto Niemann Translator: Richard Bergström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sin behagliga ro, och han beslöt att åter uppsöka det engelska
lägret vid Pretoria och ställa sig till löjtnant Dubois’ förfogande.

Modren fogade sig efter hans önskan, i känsla af att den
uppvuxne sonen sjelf måste känna sin pligt och sin uppgift, och
gaf honom sin välsignelse till afsked. Hon packade i hans
kappsäck skjortor och tröjor, som hon sjelf sytt och stickat, gaf honom
sin afiidne mans kappa, ett tungt, gammalt plagg af outslitligt
tyg, och skänkte honom ett särskildt minne att bära som
amulett kring halsen. Det var en liten gulnad engelsk traktat
med den korsfästes bild på första sidan. Hon tillskref denna
skrift, som hon ej sjelf kunde läsa, en synnerlig kraft att skydda
hennes son i farans stund. Hon vek i hop den och stack in den i
en linnepåse, på hvilken hon sytt ett kors, och hängde den kring
hans hals. Derpå omfamnade hon honom, han kysste alla sina
syskon, satte sig upp på Jager och red åter ut i verlden.

Den 15. Februari på eftermiddagen inträffade han åter i
Pretoria och tog in på Café de 1’Europe samt begaf sig till
fältkorpralen Joubert. Der träffade han ansedde män i regeringen och
en annan framstående boerhärförare, vid namn Smit, och ville
blygsamt draga sig tillbaka, för att återkomma en annan gång. Men
Joubert bad honom stiga in, helsade honom vänligt och lemnade
honom de utlofvade rekommendationsbrefven och en summa på
femtio pund. Pieter Maritz varsnade i de närvarandes ansigten
ett djupt allvar och en stolt beslutsamhet. Han hörde, att
regeringen öfver Kapländerna anhållit om hjelp hos boerna mot
Tschet-schwajo, men att regeringen i Transvaal bestämdt vägrat understöd.

»Blott om England vill erkänna vår oafhängighet och ej mer
gör anspråk på högsta magten inom republiken, skola vi komma
det till hjelp», sade herr Smit. »Nu äro de lumpna, de stolta
engelsmännen, och kunna i sin fruktan för zuluerna ej hjelpa sig
sjelfva. Derför äro de vänskapliga och göra oss förespeglingar.
Men vore vi nog dåraktiga att utan säker borgen hjelpa dem,
skulle vi snart efter segern få inse, hvad denna seger hade att
betyda. Nej, vårt lands sjelf ständighet måste vara vårt högsta
mål, och för det vilja vi offra lif och gods; men det måste vara
rent spel mellan oss och England, och rättvisan skall understödjas
af en klok politik.»

Pieter Maritz red nästa morgon ut till lägret och fann
löjtnant Dubois i full verksamhet. Den liflige fransmannen var idel

Niemann, Pieter Maritx. Ig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:07:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/napieter/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free