- Project Runeberg -  Pieter Maritz. Boersonen från Transvaal /
288

(1890) [MARC] Author: August Wilhelm Otto Niemann Translator: Richard Bergström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tillbaka och slant in genom den enda öppning, som ännu ej var
barrikaderad.

Allvarligt och tyst var det i det engelska lägret; alla visste,
att en het strid förestod. Många officerare, bland dem lord
Chelms-ford sjelf, stodo på forskansningens högsta punkter och blickade
genom tuber och kikare efter fienden. Pieter Maritz satt af och
klättrade uppför skansen för att afgifva berättelse, om hvad han
sett. Lord Chelmsford lyssnade uppmärksamt till honom, då han
anmälde, att zuluernas kärntrupper voro i antågande, och att det
delvis voro desamma, som vid Isandula kämpat under
Dabula-manzi. Generalen hörde med lifligt intresse, hvad boersonen
berättade om angreppssättet i ofvannämda slag, och en stråle af
stridslust lyste ur hans mörka, svårmodiga ögon. Detta samtal
varade emellertid helt kort, ty snart uppträdde zuluarmén sjelf,
för att ögonskenligt visa, hvilket stridssätt den använde. Som
en stor båge utspände den svarta massan sig öfver den af regnet
uppfriskade gröna och mångskiftande nejden och tycktes ämna
omringa lägret på tre sidor. Lord Chelmsford såg på sitt ur.

»Half fem», sade han till en af sina adjutanter. »Afståndet
uppgår till omkring tre tusen steg. Låt börja med kanonaden.»

Adjutanten gjorde honnör, vände sig om till chefen för
artilleriet, hvilken väntansfullt höll sin blick rigtad på
öfverbefäl-hafvaren, och vinkade med näsduken. Fem sekunder efter det
generalen gifvit ordren, skakades luften af en niopundings dånande,
och omedelbart derefter syntes ett hvitt moln midt öfver den
svarta hären. Kanondundren följde slag i slag, den ena salvan
efter den andra hven zuluerna till mötes, och den blåaktiga
krutröken uppfylde den dödssprutande fyrkanten. Man kunde från
bröstvärnet tydligt se, att det engelska artilleriet gjorde skäl för
sitt stolta rykte inom armén; granat på granat exploderade i och
öfver de nakna krigarnes led, och den ena bréschen efter den
andra gjordes i de täta hoparna.

Men dessa fyldes genast åter och utan uppehåll; med
förvånansvärd hastighet och ordning ryckte zuluarmén fram. Dess
massor betäckte nu alla höjder på denna sidan floden, och som
en svart sjö böljade den ned för sluttningarna. Nu var afståndet
minskadt till två tusen steg, och mitraljösernas smattrande
blandade sig med kanonernas åska. Midt i den fruktansvärda elden
och alldeles utan betäckning framskredo zuluerna och utförde nu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:07:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/napieter/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free