- Project Runeberg -  Pieter Maritz. Boersonen från Transvaal /
292

(1890) [MARC] Author: August Wilhelm Otto Niemann Translator: Richard Bergström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

in i det inre. Öfverste Crealock vid öfverbefälhafvarens stab blef
sårad, major Barrov vid 10. husarregimentet och löjtnant Johnson
vid 99. regimentet sjönko träffade till marken.

»Major Walker», ropade lord Chelmsford, låt boerna rycka
fram till förstärkning af 60. regimentet!»

Den jettelike majoren vände sin häst och red fram till
ryttarne, som stodo bredvid sina hästar, och gaf dem ordre att
lemna djuren och begifva sig till fronten. Blott en liten del blef
qvar för att enligt boersed hålla hästarna; största delen gick fram
och klättrade upp på skansen. Pieter Maritz var bland dessa
senare. Boerna blandade sig med rödrockarna, och bredvid de
hvita hjelmarna syntes nu hundratals mörka hattar vid bröstvärnet,
och hundratals repetergevär förstärkte remingtongevärens linie.
Hufvud vid hufvud och mynning vid mynning mötte zuluerna,
då de under full kanoneld med sin gamla tapperhet orubbligt
ryckte framåt.

Nu voro de så nära, att infanterielden kunde verka, och
boerna jemte 60. infanteriregimentets skyttar öppnade en mördande
eld. Man efter man störtade i zuluernas leder, assagaier och
sköldar föllo ur de träffades händer, krigarnes dödsskri blandade
sig med stridssången, och den väg, som de stormande massorna
tillryggalade, utmärktes genom högar af svarta gestalter, som
tumlade på marken.

Pieter Maritz lade märke till skilnaden mellan de engelska
skarpskytternes eld och boernas. Engelsmännen sigtede i högen och
lossade oupphörligt skott, medan boerna, efter skickliga jägares
sätt, alltid med största noggrannhet sigtade på en bestämd fiende.
Den ena kulan följde på den andra med mördande träffsäkerhet.

Under den gemensamma striden och under nödvändigheten
af försvar hade Pieter Maritz förlorat sin förra motvilja mot att
döda, och under det stridsraseri, som upptände alla hjertan och
allt mer berusade hans sinne, skickade han mången träffsäker
kula mot de svarte. Nu gälde det att segra eller förgås. Om
de nakna krigarna skulle lyckas öfverstiga eller genombryta
forskansningen på blott ett enda ställe, lefde efter en half timme ej
en man i hela lägret. Ingen skulle få skåda en ny dags ljus,
om de på en enda punkt visade sig svaga. Det visste alla, som
stodo på vallen, och regelbundet som maskiner, ehuru med
blixtrande ögon, händer och ansigte nedsvärtade af krutet, glödande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:07:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/napieter/0315.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free