- Project Runeberg -  Pieter Maritz. Boersonen från Transvaal /
345

(1890) [MARC] Author: August Wilhelm Otto Niemann Translator: Richard Bergström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Lemna mig de skrifterna!», sade officern. »Det är bättre,
att du lemnar dem till mig, än att du blifver undersökt i
hufvud-qvarteret.»

Pieter Maritz öppnade kappsäcken och lemnade lorden
packen med tryckta skrifter, som han skolat utdela i
Oranjerepubli-ken. Lorden tog den i besittning med en suck och såg på sin
vän med en sorgsen, deltagande blick.

»Ack, hvarför skulle du göra något sådant?», sade han
förebrående. »Har du ej fäktat under vår brittiska fana och erhållit
Viktoriakorset? Och en så tapper soldat inlåter sig på en
boerrevolt! O, att tjensten skall tvinga mig att störta min vän i
olycka!»

»Jag känner till tjensten och vet, att ni är tvungen att
tillfångataga mig», svarade Pieter Maritz. »Men jag är stolt öfver
att få lida för mitt fäderneslands sak. Jag är mycket stoltare
deröfver än öfver Viktoriakorset. Ty det skall ni veta, Adolphus,
jag kämpade i engelsmännens led, icke för England, som förtrycker
oss, utan blott för att taga kännedom om kriget och se, huru
engelska soldater kämpa. Hvad jag lärt hos er, vill jag använda
i mitt fäderneslands tjenst. Då min fader dog i mina armar,
sade han mig, att England är vår enda fiende, och han lemnade
mig som sitt testamente hatet mot våra förtryckare. Vi vilja vara
och förblifva ett fritt folk och ämna afskudda oss det engelska
oket. Ni kallar det en boerrevolt, men ni skall se, Adolphus,
att det är något helt annat, och jag beklagar blott en sak, den,
att jag som fånge ej kan deltaga i den strid, som vi skola föra
mot er.»

»Hvilken forblindelse!», ropade officern. »Arme boer, huru
kunnen I kämpa mot oss? Det gör mig ondt om dig, Pieter
Maritz, och det gör mig ondt om boerlandet. Men har man då
i Pretoria intet begrepp om sakernas verkliga förhållande?
Tän-ken I, att, derför att nu endast små garnisoner ligga i landet,
vår magt skulle vara uttömd, om I möjligen besegraden dem?
Jag säger dig, Pieter Maritz, detta företag är rent vansinne.»

»Ni har en låg tanke om boerna», svarade Pieter Maritz.

»Jag har varit tre år i Sydafrika», sade officern, »och tror
mig hafva lärt mycket. Då vi först träffades, Pieter Maritz, visste
jag ännu ingenting om landet och hyste verkligen en mycket
låg tanke om boerna. Nu har jag sett, hvad de gå för, och jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:07:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/napieter/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free