Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har tänkt att Herta och Greta kunde bo här och Louise och
Elsa i kabinettet — såvida Louise inte nödvändigt vill bo
ensam — hon vill naturligtvis ha plats för sitt staffli — då få
de tre andra tränga ihop sig här, eller också får Elsa nöja
sig med att bo i barnkammaren.
DOKTORN
Vi ska göra så trevligt vi kan för dem, stackars flickor.
Det bara förvånar mig att Hertas blivande svärföräldrar inte
bjudit henne att bo hos dem den korta tiden innan bröllopet.
Fru OLGA
(som gär och ordnar i rummet)
Tror du bröllopet kan bli av nu? Baronen har ju bara
sin löjtnantslön och hade väl gjort räkning pä ett rikt
giftermål. Det är nästan mest synd om Herta, tycker jag. Men är
det inte pä tiden att du går till stationen och tar emot dem ?
DOKTORN
(ser pd sitt ur)
Jo, jag ser klockan är mycket, men det är ju bara ett par
minuters väg. Adjö så länge, älskade. Jag tycker det skall
bli roligt för dig att få jämnåriga flickor i huset av din egen
krets, som du alldeles saknat hittills.
Fru OLGA
(nickar småleende — för sig själv i det hon ser efter honom)
Om du menar att systrarna ska vara skyddsvakt mot
Karin, så misstar du dig allt min gubbe lilla (suckande i det hon
ser sig omkring) Mitt vackra rum! (Gär till dörren och
ropar pa Tilda) var snäll och håll trappan, medan jag ändrar
draperiet. Seså — ett par nålar till — ser det inte bra utså?
Och så — gä efter den gula sidenskärmen pa lilla
salongs-lampan — den skulle pryda upp på skrivbordet här. — Tilda
har väl inte glömt de blekröda rosorna på tebordet? Tack,
nu reder jag mig själv. (Tilda gar och tar trappan med sig)
Det är förfärligt synd om dem och nog ska jag göra allt som
står i min makt för att hjälpa dem. Det kunde ju lika lätt
ha varit Bébée och jag som behöft be dem om ett hem. Tst,
nu äro de här–––(skyndar ut. Buller och röster höras,
en högre och gällare ån de andras)
Fru OLGA
(säger i dörren)
av kläderna här, tamburen är så trång.
Kom in och tag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
