Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
färliga svordomar till de snurrande spolar han hade
framför sig, men ljudet trängde ej långt, larmet i
rummet pressade ihop det och trängde in det som
inom en mur.
Allt detta fäste Johnny sig ej vid. Han hade
ett sätt att finna sig i allting. Dessutom blev
allting enformigt om det upprepades, och just
sådana tilldragelser hade han bevittnat många gånger.
Han visste att det var lika fruktlöst att opponera
sig mot uppsyningsmannen som att trotsa en
maskin. Maskiner voro gjorda att fungera på ett visst
sätt och utföra vissa saker. På samma sätt var
det med uppsyningsmannen.
Men klockan elva uppstod det spänning i
spol-salen. Det var som om den på ett hemlighetsfullt
sätt spridt sig överallt. Den enbente pojken som
arbetade bredvid Johnny linkade hastigt över
golvet till en spollår som stod tom. Han kröp ner i
den och försvann med sina kryckor.
Uppsyningsmannen kom gående åtföljd av en ung man. Denne
var välklädd och hade stärkt skjortbröst — en »fin
herre» efter Johnnys begrepp, »inspektören».
Han tittade skarpt på gossarna där han gick
fram. Ibland stannade han och gjorde frågor.
Därvid måste han skrika allt vad han orkade, så att
hans ansikte förvreds av ansträngningen att göra
sig hörd. Hans snabba blick lade märke till den
tomma maskinen bredvid Johnnys, men han sade
ingenting. Så fastnade hans ögon på Johnny, och
han tvärstannade. Han tog Johnny i armen för att
dra honom tillbaka ett steg från maskinen, men med
ett utrop av överraskning släppte han armen.
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
