- Project Runeberg -  När gudarna skratta och andra historier /
31

(1920) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sig, medan uppsyningsmannen följde efter under
oroliga protester. Sedan blev det lika enformigt
igen. Den långa förmiddagen och den ännu längre
eftermiddagen gingo och det blåste till uppbrott.
Mörkret hade redan fallit på, då Johnny gick ut
genom fabriksporten. Under mellantiden hade solen
förvandlat skybankarna till en guldtrappa,
översvämmat världen med sin behagliga värme och
sänkt sig ner och försvunnit i väster bakom en
bruten horisontlinje av hustak.

Kvällsvarden var dagens familjemåltid, den enda
måltiden då Johnny träffade sina yngre bröder och
systrar. Den fick för honom nästan karaktären av
en fientlig sammandrabbning, ty han var mycket
gammal och de voro odrägligt unga. Han retade
sig på deras ofantliga, häpnadsväckande
barnslighet. Han kunde inte förstå den. Hans egen
barndom låg för långt bakom honom. Han var som en
gammal retlig gubbe, uttråkad av deras
ungdomliga ysterhet som för honom var den värsta enfald.
Han satt tyst och blängde över sin tallrik och tröstade
sig med den tanken att de snart skulle få börja
arbeta. Det skulle ta ysterheten ur dem och göra
dem stadgade och stillsamma — som han. Så gjorde
Johnny, på människornas vanliga sätt, sig själv till
måttstock för universum.

Under måltiden förklarade hans mor på olika
sätt och med oändliga upprepningar att hon
försökte göra sitt bästa, så att det var med lättnad
som Johnny, då den knappa måltiden var slut, sköt
tillbaka sin stol och reste sig. Han tvekade ett
ögonblick mellan sängen och farstudörren och gick

3*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:39:16 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nargudarna/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free