Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Eller hur?» upprepade Matt nästan hotande.
»Har det inte alltid gått ärligt till mellan oss?»
svarade den andre försiktigt, ty svekets röst viskade
redan inom honom.
»Det kostar ingenting att vara ärlig under svåra
tider», svarade Matt. »Konsten är att vara ärlig
då det går bra för en. När man ingenting har,
måste man ju vara ärlig. Nu ä’ vi rika, och nu ska
vi bli affärsmän — hederliga affärsmän. Begriper
du?»
»Alldeles min åsikt», sade Jim gillande, men djupt
nere i hans hungrande själ tassade — mot hans
vilja — lystna och laglösa tankar som fjättrade
vilddjur.
Matt gick bort till hyllan bakom fotogenköket.
Han tömde en påse med te och en med kryddpeppar.
Sedan gick han tillbaka till bordet och hällde ner
de små diamanterna, av två olika storlekar, i
påsarna. Därpå räknade han de stora ädelstenarna
och svepte in dem i deras silkespapper och
sämsk-skinn.
»Hundrafyrtiosju medelstora», räknade han, »tjugu
riktigt stora, två baddare och en väldig
överdäng-are. .. och ett par nävar småttingar och skräp.»
Han såg på Jim.
»Riktigt», lydde svaret.
Han skrev upp resultatet på sitt anteckningsblock
och lämnade sin kompanjon en avskrift.
»För kontrollens skull», sade han.
Han återvände till hyllan och tömde en stor
sockerpåse. Där lade han ner diamanterna, stora och
små, lindade in påsen i en ostindisk silkesnäsduk
74
(
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
