- Project Runeberg -  När gudarna skratta och andra historier /
115

(1920) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

egen del var han icke orolig. Tjugu år, det var
ju bara tjugu år. Så långt hade han till sin
trädgård — det var allt. Han var ung, och det asiatiska
tålamodet var honom medfödt. Han kunde vänta
dessa tjugu år, och vid den tiden skulle hettan i
hans blod ha stillat sig och han skulle vara bättre
förberedd till den lugna njutningens trädgård. Han
tänkte på ett namn åt den; han skulle kalla den
för Morgonfridens trädgård. Hela dagen njöt han
av den tanken, och han kände sig inspirerad att
formulera ett moraliskt tänkespråk om tålamodets
dygd, som visade sig vara en stor tröst i synnerhet
för Wong Li och Ah Tong. Men Ah Cliow brydde
sig ej om tänkespråket. Hans huvud skulle så snart
skiljas från kroppen att han ej behövde något
tålamod för att vänta på denna händelse. Han rökte
med välbehag, åt godt, sov godt och frågade ej
efter om tiden gick långsamt.

Cruchot var en poliskonstapel. Han hade
tjänstgjort tjugu år i kolonierna, från Nigeria och
Senegal till Söderhavsöarna, och dessa tjugu år hade
ej haft någon märkbar inverkan på hans tröga
sinne. Han var lika slö och dum som på den tiden
han levat som bonde i södra Frankrike. Han var
väl disciplinerad och rädd för myndigheterna, och
den enda skillnaden mellan Gud och överkonstapeln
var det mått av slavisk lydnad han visade dem.
Överkonstapeln var faktiskt en större bjässe för
honom än Gud, utom på söndagarna då Guds
talmän förde ordet. Gud var vanligen mycket
avlägsen, medan överkonstapeln däremot var mycket nära
till hands.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:39:16 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nargudarna/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free