Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schennner njöt av berömmet.
»Stig fram nu, Ah Chow», sade han på tahitiska.
»Men jag är ju inte Ah Chow. ..», började Ah
Cho.
»Tig!» blev svaret. »Om du öppnar munnen en
gång till, slår jag dig i skallen.»
Överuppsyningsmannen hotade honom med
knytnäven, och han teg. Vad tjänar det till att
protestera? De där främmande djävlarna fingo alltid
sin vilja fram. Han lät binda fast sig vid det
lodräta trädet som var lika långt som hans kropp.
Schemmer drog till spännena hårdt, så hårdt att
remmarna skuro in i hans hull och vållade honom
smärta. Men han jämrade sig icke. Smärtan skulle
ej räcka länge. Han kände att brädet började luta
bakåt i luften och tillslöt ögonen. I det samma
såg han en sista skymt av sin trädgård för
meditationer och vila. Han tyckte att han satt i
trädgården. Det blåste en sval vind, och klockorna
i träden klingade svagt. Även fåglarna gåvo ifrån
sig dåsiga små läten, och över den höga muren
trängde bylivets dämpade sorl.
. Nu märkte han att brädet låg stilla, och av sina
musklers tryck och spänning förstod han alt han
låg på rygg. Han slog upp ögonen. Rätt ovanför sig
såg han det svävande knivbladet blixtra i solen.
Ilan såg tyngden som lagts till och lade märke
till att en av Schemmers knutar hade gått upp.
Sedan hörde han överkonstapelns röst ropa ett skarpt
kommandoord. Ah Cho tillslöt hastigt sina ögon.
Han ville ej se kniven falla. Men han kände den —
126
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
