Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så håll för all del västlig kurs!» Det var
en fix idé. Han tänkte inte på något annat, utom
att han ibland hädade Vår herre för att han givit
honom ett sådant gement väder.
Västlig kurs! Han brottades med Kap Horn
och låg dussintals gånger i gynnsamt läge med den
järnhårda udden i nordost eller nord-nordost på
tjugu sjömils avstånd. Men varje gång slungade
den eviga västanvinden honom tillbaka och han
drev österut. Han slogs med storm efter storm,
så långt söderut som 64°, innanför den antarktiska
drivisen, och lovade mörkrets makter sin odödliga
själ för en smula västlig kurs, för en bris som kunde
hjälpa honom om udden. Men han måste hålla
ostlig kurs. I förtvivlan hade han försökt passera
genom de smala Le Maire-sunden. Då han var
halvvägs igenom, gick vinden över till
nord-nord-väst, barometern sjönk till 28,88, och han vände
och drev för en ursinnigt rasande storm, och det
fattades bara en hårsmån att han satt Mary
Rogers på grund på de svarttandade klipporna.
Två gånger hade han styrt västlig kurs till Diego
Ramirez-klipporna, och den ena gången räddade
han sig undan mellan två snöbyar, men då hade
han nästan snuddat vid de grund som blivit så
många fartygs ohjälpliga fördärv.
Blåst! Kapten Dan Cullen genomgick i minnet
alla sina trettio år på sjön för ,att bevisa att det
aldrig hade blåst så förr. Mary Rogers gick
bidevind då han kom med detta påstående, ,och
till bekräftelse därpå krängde hon över ända till
129
När gudarna skratta.
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
