Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SEMPER IDEM.
Doktor Bichnell var vid ovanligt godt lynne.
Genom en liten olyckshändelse, en obetydlig
försummelse, det var alltsammans, hade en man, som
kunde ha gått igenom, dött föregående natt. Det
hade visserligen bara varit en sjöman, en av de
otaliga otvättade, men underläkaren på sjukhuset
hade varit i byxångest hela förmiddagen. Ilan var
icke ängslig för att mannen hade dött, därtill kände
han doktorn för väl, hans oro berodde på att
operationen hade lyckats så väl. Den var en av de
svåraste på hela det kirurgiska området, men ändå
hade den varit likja lyckad som sinnrik och djärv.
Således hade allt berott på behandlingen,
sköterskorna, underläkaren. Och mannen hade dött. Det
var ingenting allvarsamt, bara litet vårdslöshet, men
ändå tillräckligt för att ådra honom doktor
Bich-nells vrede och störa underläkarnas och
sköterskornas arbete under hela det följande dygnet.
Men som sagt, doktorn var vid ett ovanligt
briljant lynne. Då underläkaren med fruktan och bävan
underrättade honom om mannens oväntade
hädan-gång, gick det inte så mycket som en stavelse av
klander över hans läppar, nej, de visslade till och
med några takter av en slagdänga och frågade
140
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:07:59 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nargudarna/0144.html
