- Project Runeberg -  När gudarna skratta och andra historier /
158

(1920) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vin att dela sinsemellan. All proviant och allt
dricksvatten fanns i lastrummet, och det fanns ingen
möjlighet att komma åt dessa förråd eftersom vraket
låg i marvatten. Dagarna gingo, men de kunde
icke få en matbit. Friskt vatten i små kvantiteter
kunde de få genom att hålla ett soppskålslock under
mesanmastens klots. Men det regnade ej ofta, och
de voro illa däran. Då det regnade, blötte de också
sina näsdukar och vredo ur dem i munnen eller
i skorna. Då blåsten och sjön lade sig, kunde de
också svabba de blottade delarna av däcket som
voro fria från saltvatten och sålunda öka sitt
vattenförråd. Men mat hade de icke och ingen
möjlighet att få någon, fastän sjöfåglar oupphörligt flögo
över deras huvud.

I lugnvädret som följde på stormen kunde de,
efter att ha stått på sina fötter i nittiosex timmar,
äntligen få torra plankor i kajutan att ligga på.
Men tack vare de långa timmar de stått i saltvatten
hade de fått sår på benen. Dessa sår voro ytterst
smärtsamma. Den minsta beröring eller skrubbning
vållade svåra plågor, och i sitt utmattade tillstånd
stötte de oupphörligt emot varandra i trängseln.
Ingen kunde röra sig ur fläcken utan att få över
sig salvor av otidigheter, svordomar och ovett.
Deras elände var så stort att de starkare förtryckte
de svagare och sköto undan dem från de torra
platserna för att i stället låta dem ligga i kölden
och vätan. Gossen, 0’Brien, var särskilt illa
behandlad. Ehuru det fanns tre andra jungmän, var
det 0’Brien som fick det mesta ovettet. Det fanns
ingen annan orsak därtill än att han var mera kraf-

158

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:39:16 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nargudarna/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free