Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Låt oss ta en av pojkarna!» ropade Sullivan,
en karl från Tarbut, och tittade därvid menande
på 0’Brien.
»Det är min åsikt», fortfor kaptenen, »att det är
en ädel handling, om en av oss dör för de andra.»
»Ja, en ädel handling!» instämde männen.
»Och det är min åsikt, att det är bäst att en av
jungmännen dör. De ha inga familjer att försörja,
inte heller skulle de bli så sörjda av de sina som
de som ha hustrur och barn.»
»Det är rätt! Alldeles rätt! Det vore just det
lämpligaste», mumlade karlarna sins emellan.
Men de fyra jungmännen protesterade mot
orättvisan.
»Våra liv ä’ precis lika kära för oss som edra
ä’ för er», invände 0’Brien. »Och för våra familjer
också. Vad hustru och barn beträffar, så vem
annan än jag skall försörja min gamla mor som är
änka, det vet du mycket väl, Michael Behane, du
som är från Limerick? Det är inte rättvist. Låt
oss dra lott allesammans, matroser och jungmän.»
Mahoney var den ende av karlarna som lade sig
ut för pojkarna och förklarade att det var rättvist
att alla delade lika. Sullivan och kaptenen
envisades att endast jungmännen skulle dra lott. Skarpa
ord fälldes, och midt under detta vände Sullivan sig
mot 0’Brien och fräste:
»Det vore en riktig välgärning att göra oss av
med dig. Det har du förtjänat. Det vore just det
rätta sättet, och så ska vi också göra.»
Han tog ett steg mot 0’Brien för att slå ned på
honom och genast gripa sig an med avrättningen,
160
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
