- Project Runeberg -  När gudarna skratta och andra historier /
185

(1920) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

eller på ett ödsligt ställe. Och ändå var Tom King
ingen brottsling och hade aldrig gjort något
brottsligt. Oavsett det skrävel som är gemensamt för
alla hans gelikar hade han aldrig gjort en
människa något för när. Ej heller hade man någonsin
hört honom ställa till gräl. Han var yrkesboxare,
och alla sina brutala slagskämpefasoner sparade han
till sina offentliga uppträdanden. Utanför ringen
var han trög, godmodig och i sina yngre dagar,
då han hade godt om pengar, alldeles för frikostig
för att han inte skulle ha skada av det. Han hyste
intet groll och hade få fiender. Att slåss var en
affär för honom. I ringen slog han till för att vålla
sveda och värk, lemlästa och fördärva, men utan
ilska. Det var affär och ingenting annat. Publiken
samlade sig och betalade för skådespelet att se en
man slå ut sin motståndare. Tjockändan av börsen
föll på segrarens lott. Då Tom King uppträdde
mot Woolloomoolloo Gouger för tjugu år sedan,
visste han att Gougers käk endast varit läkt i fyra
månader efter att ha blivit krossad under en match
i Nevvcastle. Och han hade lagt an på denna käk
och brutit upp den igen i den nionde omgången,
icke emedan han hyste någon ovilja mot Gouger
utan emedan det var det säkraste sättet att slå ut
Gouger och vinna insatsen. Ej heller hade Gouger
hyst något agg till honom för det. Det var spelets
gång, och det visste de bägge och skötte sig
därefter.

Tom King hade aldrig varit pratsam, och han
satt vid fönstret tyst och surmulen och stirrade på
sina händer. Ådrorna stodo ut på utsidan, stora

185

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:39:16 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nargudarna/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free