- Project Runeberg -  När gudarna skratta och andra historier /
192

(1920) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det. Man hade sett dem alla utslitna, och han

hade varit med om att slita ut några av dem.

De hade låtit honom öva sig på de gamla, och

han hade slagit ut dem, den ene efter den an,dre

— och skrattat, då de, som gamle Stowsher Bill,

gräto i klädlogen. Och nu var han en gammal,
och de läto de yngsta öva sig på honom. Den där
Sandel till exempel. Han hade kommit från Nya
Zealand med ett rekord på fickan. Men ingen i
Australien visste något om honom, så att de parade
ihop honom med gamle Tom King. Om Sandel

utmärkte sig, skulle han få bättre motståndare att
slåss med och vinna större insatser; så att det var
en säker sak att han skulle komma att slåss allt
vad han orkade. Han hade allt att vinna därpå

— pengar och ära och framtid; och Tom King
var den gamla gråa huggknubben, över vilken vägen
gick till ära och rikedom. Och han hade ingenting
att vinna utom trettio sovereigns att betala
hyresvärden och handelsmännen med. Och medan Tom
King gick där och idisslade, sågo hans dåsiga ögon
framför sig Ungdomen, den härliga Ungdomen, som
reste sig stolt och oövervinnelig, med smidiga
muskler och silkeslen hud, med hjärta och lungor som
aldrig varit trötta och utslitna och som skrattade åt
att man skulle kunna behöva begränsa sina
ansträngningar. Ja, Ungdomen var Nemesis. Den
förstörde de gamla och beräknade ej att, då den gjorde
det, förstörde den sig själv. Den vidgade sina artärer
och nötte sina knogar och blev i sin tur ödelagd
av Ungdomen. Ty Ungdomen var alltid ung. Det
var bara Ålderdomen som blev gammal.

192

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:39:16 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nargudarna/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free