Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Askers kontrakt - Svennevads kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ii7
På andra sidan om Svennevads bro, där ån faller ut i sjön Sottern
är på prästegårds ägor en kulle, kallad konung Svenders ättehög, av
vilken konung socknen tros ha fått sitt namn av Svendersvad eller
Svennevad.
Kullen är dock ej danad av människohänder och alltså ej
någon gravhög utan en naturbildning.
Samma är förhållandet med den ovanför i
backsluttningen befintliga stensamling, som enligt sägnen skulle vara
lämningar efter den nyss nämnde konung Svenders borg.
»Svenders borg» är blott en rullstensbädd.
Denne sägnens Svender blev av folkfantasien begåvad
med en drottning, Glåttra, som skulle givit namn åt
Glått-ra södra och norra byar, Glåttrasjön och framför allt åt
Glåttrastenen, även kallad Jutestenen.
Sägnen berättar också om Jut-pussen, som ligger där
invid. I denna puss skola efter ett slag en mängd danskar
(jutar) ha blivit dränkta.
Socknen nämnes redan 1332, men den älste kände
kyrkoherden är Lydecke, som tjänstgjorde här 1482.
Kyrka hade församlingen givetvis redan då. Under
medeltiden voro ovanligt många egendomar donerade till
kyrkliga ändamål. Arrendatorer av kyrkan tillhöriga hemman
voro Gudmund i Kvarnen (Svennevads kvarn), Per i
Torpet, Oloff i Abadaboda, Måns i Ema och Mårten i
Lagerheim. Dessutom voro ej mindre än 45 utjordar donerade
till kyrkan.
Den nyss nämnda kvarnen föranledde en medeltida
process mellan Svennevads kyrka och Lirevardas
Holmgen-sis arvingar. Han hade skänkt kvarnen till kyrkans
byggnad och underhåll. Arvingarne lade sig däremot, men
biskop Thyrgill i Strängnäs åstadkom förlikning mellan
dem. Detta enligt ett 1368 utfärdat ännu i karolinska
läroverkets i Örebro bibliotek förvarat permebrev.
En process om Svennevads prästgårds skog började 1622
och avdömdes först 1802 genom »Riddare-Syn».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
