Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kumla kontrakt - Kumla kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
blott tre sådana, ökades det efter hand, till sju och sjutton, och
slutligen sju hundrade, hvilka uppträdde med käppar, påkar och
järnkedjor. Af dem hade hon fått i sig först tre och därefter sju, under det
de öfriga voro utom henne och hvar för sig kvarstannade i
kammaren.
Karlsson tillägger:
Beträffande Margareta skulle nutidens medicinska vetenskap utan
tvivel hafva förklarat hennes sjukdom såsom ett anfall af mania
religiösa i förening med kramp och konvulsioner m. m., men för
1600-talets uppfattning var den supranaturella förklaringsgrunden den enda,
som kom ifråga.
Vantron delades af kulturperiodens lärdaste teologer och jurister,
hela rättskommissioner och konsistorier o. s. v., samt kostade i senare
hälften af 1600-talet en myckenhet människor lifvet.
Den svarte mannen går igen ännu 1850. J. P. Rickardt
berättar i »Kumla i ord och bild» (1925) :
Den frikyrkliga verksamheten har sin upprinnelse i de andliga
rörelser, som drogo fram över vårt land i mitten och senare hälften av
förra århundradet. Intill denna tid härskade ett stort andligt
mörker. Husbehovsbränningen florerade ännu, dans, gillen och
dryckeslag hörde till ordningen för dagen. Mot slutet av 1850-talet började
dock ett allmänt uppvaknande ske. Underliga rörelser förmärktes
bland folket och sällsamma händelser inträffade. Ett enda exempel
må här anföras: I en stuga i skogsbygden mot värmlandsgränsen
hade ortens ungdom samlats till dans. Vid midnattstiden intränger
en svartklädd herre, griper en av de unga flickorna och dansar med
henne, tills hon störtar död till golvet, varpå han hastigt försvinner.
Förskräckelsen griper alla. En del svimma, andra kasta sig till
golvet. De rusiga männen nyktra till, och män och kvinnor ropa i sin
förskräckelse till Gud. Ryktet härom spred sig som en löpeld över
hela länet.
Nu står den religiösa rörelsen stark och målmedveten i
socknen. Organisationerna äro, enligt Helanders »Kumla»:
Kumla friförsamling, bildad 1882, med fast anställd
predikant, egen kyrka (Johanneskyrkan) och 268 medlemmar;
Kumla Ebenezer-baptistförsamling, bildad 1906, med
fast anställd predikant, egen lokal och 240 medl.;
Metodistkyrkan, bildad 1884 med fast anställd pastor,
egen kyrka i Kumla, kapell i Stene och 100 medl. samt
församling i Hällabrottet;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
